torsdag 7 april 2011

VaB av älva och jobbiga barn


Lillasyster är varm och snuvig. Spelar ingen roll, vi skulle ändå vara hemma men nu blir det verkligen hemma. Mysa ner oss under någon filt och titta på någon film, läsa lite bok och så.

Och så har ett av våra barn haft det lite jobbigt med sig. Det går ju i skov det där och händer alla barn (ock vuxna) mer eller mindre. Vi måste alla leva med oss. När det blir så brukar vi, efter den obligatoriska oron och problemtänkandet, försöka göra en satsning. Barnet som har jobbigt med sig får massor med extra tid. Tid går alltid att plocka fram om man vill det, intresset ljuger aldrig. Barnet som har jobbigt med sig får speciell tid med en förälder. Ibland med den förälder som barnet bråka mest med och ibland den andra föräldern. Göra speciella saker tillsammans och snacka lite om livet och tingen, massa tid. Kvalitet men också kvantitet. Det kan göra susen. Inte så att allt löser sig men det är värt att chansa på att det blir ett litet "hack framåt".

Det är en utmaning för oss allihop att leva med oss och då kan vi behöva en liten "kärleksboost". Våra för och nackdelar hänger ihop. Det bästa med mig är också det sämsta. Än lever det gamla talesättet: Älska mig mest när jag förtjänar det minst för då behöver jag det bäst. Nu är det dags att mysa ner sig under en filt med lilla älvan.

8 kommentarer:

Grodmamman sa...

Så tänkvärda ord! Ska nog försöka ge vår dotter mer tid ett tag, det är mycket som är jobbigt med henne just nu. Lilla tonåringen!:)
Hoppas att dottern snart kryar på sig.
Kram

Milla sa...

En fin avslutning på ditt inlägg...hjärtat blöder alltid när barnen mår dåligt.
Kram

Katarina sa...

Du är så klok och förståndig Jenny, du har sunt förnuft och det är det man behöver i livet med barn. Kramar Katarina :O)

Maria sa...

Mycket bra tänkt, kära älvmamma! Precis så är det ju det funkar, det har jag själv konstaterat många gånger. Tänk att det ska vara så svårt att komma ihåg det bara... Och i stället köra fast i bråk och grinighet. Tack för att du påminde mig! Här ska kärleksbombas både här och där! :) Kram/Maria

maria@nordvik.se sa...

Det var jättekul att få träffa er båda, och kul att upptäcka att jag "fortfarande" gillar dig... (se kommentar från innan vi träffades). Det får vi göra om!

KaosJenny sa...

Mm Grodmamman, det är inte lätt att vara barn ibland, inte förälder heller men vi är åtminstone vuxna. Lilla tonåren är tufft, vi har en sån här också, hon tjuter hela tiden och så får man krama, kry är hon nu i alla fall...

Visst är det så Milla och samtidigt kan man inte hjälpa dom igenom allt, ibland kan man bara stå brevid och tycka om...

Tack Katarina, det är itne bara mitt förnuft, jag funderar och pratar och Bloggar och så får jag respons och kommer vidare så det är ditt förnuft också ;-)

Mm Maria, det är jättesvårt och inte ens meningen att man ska komma ihåg det jämt tror jag. Ibland räcker, kärleksbombning är bra :-)

Maria Nordvik, nöjet var helt på min sida, det skulle vara underbart om du ville studsa förbi och dricka te fler gånger :-)
Kram på er allihop

Pia Plupp sa...

Om jag vore ett barn som hade det jobbigt så skulle jag gärna tillhöra Kaosfamiljen :-) Du är ju då klok - precis som du brukar!

KaosJenny sa...

Tack Pia Plupp. Ibland, när man är i vissa situationer så känner man sig inte så klok men man lär sig eftersom. Kram