Visar inlägg med etikett personligt ansvar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett personligt ansvar. Visa alla inlägg

fredag 22 januari 2016

Ansvar och städersketest...

Det där med att äga bara sina problem är inte så enkelt. Mannen, barnen, människor på jobbet, ursprungsfamiljen, ibland försöker dom sig på att bolla över sina problem på en. Precis som vi alla gör ibland. Passar man sig inte så börjar man plötsligen springa runt med andras problem på sina axlar istället för att bära sina.

De facto så behöver vi människor äga våra egna problem och ibland må lite dåligt för att verkligen få kraften att ta tag i saker och det är vi så klart inte så förtjusta i. Bättre då att skylla på sina föräldrar, sin chef, kollegan, mannen eller fackombudet för att saker är som dom är. Vuxna människor som försöker leva (UPA) utan personligt ansvar. Då sanningen är att vi alla behöver bära vår del, ta ansvar för att försöka lösa våra egna problem och ordna med vår lycka utifrån omständigheterna.

Klart att chefen kanske är dum men det är upp till dig vad du gör av det. Inte krama dina trauman, vältra dig och lagra ännu mer dumma saker som hen gör och bli kvar i ett offerkoftelimbo…

Kommunals ledning har varit fartblinda puckon. Glömt att göra städersketestet. Inte försvarbart men inte heller så konstigt då de ”kommit upp sig i smöret” och umgåtts med pampar från näringslivet där många konstiga saker är helt ordinärt bland högdjuren. Because I´m worth it... (Lite mer jantelag är kanske inte helt fel ändå).

Makt korrumperar och så har det väl alltid varit. Därför bör alla som hamnar i maktposition göra städersketestet. Skulle vår städerska (som oftast verkligen har en låg lön) tycka att det vore ok att vi gjorde det här för denna summa pengar? Om svaret är nej så är det oetiskt att göra det. Med ett städersketest skulle nog till exempel de allra flesta fallskärmar helt enkelt avvecklas, framförallt de som löser ut när personen i fråga betett sig som ett pucko, handlat utan eget personligt ansvar… Däremot tänker jag att fackföreningar och att sluta sig samman är viktigt men fackföreningarna ska finnas för medlemmarna, inte tvärt om.

När det gäller Margot Wallström tycker jag inte att det är konstigt att en viktig minister, oavsett partifärg bör ha någonstans att bo centralt i Stockholm. En bostad som ”hänger med tjänsten” och som man får en vecka på sig att packa ur när man slutar. Annars är det kört för de äldre men Lillasyster kan vi ställa i bostadskö i Stockholm, om utifall att hon skulle sitta i regeringen eller så när hon är 45 ;-).

Hoppas ni har det bra allihop

tisdag 10 maj 2011

Hem ljuva hem

Hemma igen och det känns riktigt bra. Resan har varit alldeles underbar men det är alltid något speciellt med att komma hem igen. Längtan och saknad är inte så dumt ibland. Inte att vara för sig själv och vara lite oansvarig heller.

Och på tal om ansvar så har jag satt tänderna i Jesper Juuls bok, ditt kompetenta barn igen. Den tål alltid en omläsning och man får nya ideér. Juul pratar om ansvar och skiljer på det sociala ansvaret och det personliga ansvaret. Det sociala ansvaret är det ansvar vi har för varandra i familjen, gruppen, världen. Det personliga ansvaret är det ansvar vi har för vårt eget liv- vår fysiska, psykiska och andliga hälsa och utveckling. Jesper Juul hävdar alldeles bestämt att vi alla har personligt ansvar. Han skriver att kanske två av hundra av vuxna tar ansvar för sitt liv och sin integritet (!). Vidare säger han att en stor del av konflikterna mellan barn och vuxna eller mellan vuxna beror på att parterna inte kan (eller vill) ta personligt ansvar för sig själva utan istället ger varandra skulden.

Intressant tanke men samtidigt, shit vad taskigt. Jag känner själv hur jag vill vråla det är ditt fel till någon samtidigt som jag tänker att karln har rätt. Oftast blir det mindre trassel när "problemet" hamnar hos den som på riktigt kan göra något åt det (istället för den som tjatar, bönar, mutar, hotar osv osv). Och detta oavsett om det gäller en vantvägrande tre-åring, en 8 åring med totalt städsammansbrott, en 13 åring som glömmer gympa-grejorna eller en 40-åring som trycker i sig godis. Ok, jag är väl personligen ansvarig då. Nu har jag tänkt diskutera logistik över en tekopp med Mannen. Vad tänker ni om personligt ansvar? Karamellskålen här kommer jag ;-). Ha en trevlig kväll