När jag kom hem idag hade det växt fram en sån här koja bredvid datorn som tre barn lekte i för fullt. Saker och ting bara händer här hemma... livet pulserar, hela tiden, dygnet runt.
I onsdags morse hade jag en riktigt risig morgon. Morgnar i allmänhet är ingen höjdare och morgnar då man har en plan på hur allt måste vara är synnerligen värdelösa. Som gjort för bråk helt enkelt. Megabråk men sen ordnade det till sig. Jag sa förlåt och fick kram, fastän jag varit dum. Grät en liten skvätt gjorde jag också (gråta är bra, livet känns bättre efteråt). Och jag tänker att det är en del av livet det också, motgångar, konflikter och att lösa dom. Vem har lovat en att livet ska vara lätt?
Mitt i alltihop så älskar jag varje sekund av detta med hela mitt hjärta. Livet extrameny ;-). Vi skrattar, gråter, skojar, diskuterar, sjunger, bråkar, skriker och kramas. Ibland nästan samtidigt. Livet är här, livet är nu. Jag har väldigt tur som får vara mej. Lillasyster sover redan i vår säng. När jag nattade henne sa jag vi känns i natt... eftersom ingen sökt nattjobbet så får vi sova obruten tid när vi blir pensionärer. Eller förresten, vi kanske skulle få ett slaganfall av ren chock. Bäst att hålla sig till den ursprungliga planen att vara helt utsliten när man dör, jag menar det värsta slöseriet är ju alltid de som dör oförstörda ;-). Hoppas ni har någon att mysa med och att det känns som om ni lever livet fullt ut Bloggvänner. Kram
