Motsatsen till ljust, fräscht och minimalistiskt

blir det lätt när Kaosmodern roat sig en hel dag...

Tre starter i Lilla Vasaloppet såg jag. Ingen ville åka med mig men det är lugnt. Det är nämligen meningen att mammor SKA bli mer och mer nobbade eftersom det är en del av självständighetsprocessen. Kaosmodern gjorde som hon brukar göra när hon inte har några åkuppdrag. Backade upp de duktiga fröknarna. Strålade med ögonen till allt från krisande förskoleklassare till kämpande femmor. Klappade händerna, peppade och lyfte, skojade och ordnade. Lilla Vasaloppet äger och det gör även 25% föräldraledighet, efter en sån här dag är man som ny. 7:e Lilla Vasaloppet och det är fortfarande en fröjd, vilken glöd, vilka krascher och vilken dramatik.

Sen åkte jag ett eget varv i skogen. Vårvintern, årstiden då vi norrlänningar får lön för mörkret som vi hade innan snön kom. Hoppas att ni har det minst lika bra som jag. Nu är det dags att spöa Mannen i Wordfeud IRL dvs scrabble över en tekopp... Kram på er

Taskigt resultat och ändå godkänd?

Jo, det är mycket lättare att snacka om vad barn borde göra och inte när man har såna där knattar. Såna där som i och för sig skriker en hel del men man kan stuva in dom under armen. Jösses så enkelt det är att ha principer då... Idag har de stora varit lediga. Storasyster tyckte att frukosten var tråkig så hon stack till affären och handlade Risi Frutti till sig och Storebror. De åt Risi frutti och var sin kokosboll till frukost. Sen åt dom hela 0 lunch (eller kokosbollen var lunchen). Storasyster stack till badhuset i nästan 0 kläder också. Storebror har nog spelat en HEL del dator under dagen. När vi kom hem ikväll såg vi att Storasyster och hennes kompis haft kul i precis överallt, på ALLA husets tre våningar...

Och ändå gott folk så tycker jag inte att jag är en dålig mor. Jag kan och ska inte styra allt som händer ungarna. Det är inte jag som varken blir hungrig eller fryser. Visst tog vi ett och annat snack ikväll om lite olika saker men det blev nog egentligen mer kramar och lyssnande från min sida. Det mesta vet de redan, som de flesta unga människor. Egentligen blir jag lite provocerad när man säger att man ska lära ungdomar rätt och fel. Alla, från och med förskoleklass vet att man inte ska slåss, knycka saker och retas till exempel. Ungar vet vad man ska göra och inte, om de sen gör det är en annan sak (och det gäller oss vuxna också).

Nåja, tillbaka till Kaosfamiljen. Storebror bär man ingenstans numera och Storasyster är en hejjare på att käfta. Lite hormontemperament och dessutom svart och vitt tänkandet som hör ihop med att vara ung gör att Kaosfamljen går en spännande tid till mötes. Jag kan se att de närmaste åren kommer att tära på mina tjat och käftningsreflexer. Det kommer att bli en riktigt utmaning men antagligen kommer jag att vara mycket klokare när Lillasyster flyttat hemifrån.

Jösses vad jag önskar att jag kunnat säga till de där små-barn-små-bekymmer-tanterna och de där njut-när-de-är-små-tanterna när jag träffade dom på konsum att barn är fina i alla åldrar och att en kvart med ett äldre barn sällan är lika lång som en när man har en skrikande bebis. Ibland hade de där tanterna med sig äldre barn också, är inte det ohyfsat att prata om att bara bebisar är fina när man har en halvstoring??? Jag tycker att mina stora fortfarande är alldeles underbara (även om de inte direkt blir helt till sig av lycka över alla mina tilltag). Mitt uppdrag är mer och med att stå bredvid och prata lite om saker när tillfälle ges. Snart har jag lärt mina Stora allt jag kan och ska se på när de breder ut sina vingar. Allt är inte upp till mig (ibland får man också hålla tummarna litegrann), jag tycker att jag gör en godkänd insats. Det är en fröjd att vara människa...

Imorgon ska jag vara ledig eftersom det är Lilla Vasaloppet på skolan. Tre barn åker vid olika tider, jag brukar vara med och åka om det är någon som vill ha mig med :-). Vi får hoppas på sånt här väder. Vårvinterkram på er :-)

Ljust och fräscht live...

Mannen och jag skrattar än... Det var underbart.. Kommer showen Ljust och fräscht till en konsert-lokal hyfsat nära dig så tveka inte. Ta med dig någon eller gå dit själv. Smartast är att ta med sig den du bor med eftersom det handlar om boende, hem och vår fullständiga idioti i ämnet.

En soffa kan "vara vi", 65 sorters missnöjesmagasin (gud, varför har inte VI varsamt renoverat en skola i Sörmland med så där naturnära material och fått fram husets själ), att det ska vara så svårt att göra sig av med sopor och vikten av att skaffa sig en snyggare golvbrunn var bland annat ämnen som avhandlades. Kontentan är att vi fungerar som flugor. Vi vet en massa saker och förstår att det inte funkar, vi har till och med sett andra ofunka på det sättet. Men vi tänker att det inte gäller oss och så flyger vi in i rutan igen och igen och igen, tänkandes "om vi bara ... så kommer ....... och då blir vi lite lyckligare/ kärare/ snyggare/ populärare/ nöjdare". Intressant och rätt beklämmande att vår värld, som vi känner den, snurrar runt med stor hjälp av missnöje.

Ah, en sån där show kan inte beskrivas... Den måste upplevas... Finalen, då Henrik och Fredrik gjorde vad de verkligen hade kommit dit för var verkligen ljus och fräsch. Så, nu är Mannen och jag så ljusa och fräscha så vi måste ha solglasögon för att kunna titta på varandra ;-). Att sen sova på hotell, skrota runt lite och åka hem när man längtar hem är inte fel det heller. Underbara mamma och pappa som tog hand om barnen så att vi kunde ha denna upplevelse. Ett bra nätverk är verkligen guld värt!

Och plötsligt händer det...

Att man träffar en hel bunt kloka härliga människor och får till en massa stjärnstunder. Möten med människor där det börjar "spraka i huvudet på en". Samtal där det känns som om man pratat en eon av tid med varandra. När man möts hjärta mot hjärta och tänker på de lite större sakerna, långt ifrån tjafs om bagateller.

Gårdagen var en sån där magisk dag. Nya eller utvecklande nygamla tankar om livet dryftades med människor som tänkt till. Är vi som födda till att leva våra liv? Vad gör man när livet hakar upp sig och kan det göra det för vem som helst? Vi kom fram till att ibland behöver vi och våra medmänniskor lite hjälp när livet "laggar lite" och att lite "laggande" inte är hela världen. Även jobbiga saker blir erfarenheter. En av de riktigt stora fördelarna med att vara vuxen är att man kan välja- inte bara göra som man är van. Och så pratade vi en hel del om personlig utveckling och att det är riktigt skönt att bli äldre och klokare. Känslorna är nog desamma men perspektivet är annorlunda och då blir resultatet av det man gör så mycket bättre. Och pratade vi om den böjbara tiden. Känslan att länge man är här och nu ibland och inte bara är på väg framåt och unnar sig riktiga möten med människor går inte tiden så fort... Att utveckling går stegvis och att man behöver vila sig ibland.

Ah, ni hör. Hur mycket trådar som helst som behöver landa lite. Intressanta saker som man kan prata och fundera mycket på. Det bara sprakade i huvudet när jag kom hem igår, fylld av energi men just då inte så smart. Nu tekopp med Mannen. Imorgon åker vi och tittar på Mannens julklapp här. Skratt och allvar. Kan bli en del att prata om på hotellkvällen och bussen hem från grann-stan. I sovrummet har vi en sån här vägg, lyllost vi...
Ska bli skönt att komma iväg men riktigt härligt att komma hem också. Hoppas ni har en underbar helg. Faktum är att ni som läser Bloggen också ger mej en del stjärnstunder. Tack. Kärlek till er...

Schack matt...

Ibland blir jag helt paff över vad som kan hända när folks föreställningar om hur saker borde vara krockar med hur det blir.

Idag var det några som bråkade om SEMLOR på jobbet idag... Vuxna kvinnor... Full hysteri... kollegor emellan, om SEMLOR!!!

Lokala skidbacken skulle vara öppen ikväll, annons i tidningen och allt. Lillebror och jag for dit. Brukar vara mysigt att åka skidor och äta Semla sen... Men då funkade inte lyset så det blev inget. Folk var mycket upprörda. Som om den ideella föreningen lurat dit folk för att roa sig eller vad?

Kontroll, planering, kontroll och måste...

För några veckor sedan stod det i tidningen om vita arkivet. Visst, jag förstår tanken men det blir lite så där att kontrollera vad som händer till och med efter man dött. Äh, när jag dör får dom donera vad som helst och göra hur dom vill med allting. Jag kommer ändå garanterat inte att vara där.

Varför engagerar sig inte i politik, läkare utan gränser, världsfreden, svält, preventivmedelsfrågan eller bara erbjuder sig att hjälpa till och styra upp i föreningen som sköter lokala backen istället för att lägga extrem energi på småsaker?

Det är såna här dagar som jag tappar lite hoppet för mänskligheten, blir lite schack matt. Vad är det som gör att man väljer att tjafsa om Semlor? Varför blir det verkligen katastrof om man tar på sig pjäxor en gång för mycket eller om något annat inte blivit som planerat? Och varför i hela friden måste saker styras upp i minsta detalj till och med efter döden??? Vad tror ni?
Är inte livet större än så!!!

Gnällkram på er

Mirakel, politik som gått överstyr eller budskap med speciell budbärare?

Brukar ju försöka låta bli att oroa mig men efter gårdagens Melodifestival så tycker jag nog att skolpolitiken gått för långt. Ve dej Björklund, hur kunde du lägga ut sexualundervisningen på entreprenad? Undrar vilket budskap barnen uppfattade? Kvinnan är det första könet, och sen tittade han inte på någon annan, framförallt inte hon som sjöng åt honom =gav honom anledning att vara med i MELODI festivalen. Eller tror ni att barnen kommer ihåg det där om att vägra säden? Hoppas verkligen att denna nya pedagogik utvärderas ordentligt... Börjar nästan ana en politisk konspiration. Samma vecka som detta händer går KD ut och berättar att man är emot tvångssterilisering vid könsbyten. Kan det vara så att man redan då visste att man hade ett ess i rockärmen, på bästa sändningstid?
Klart det är lätt att skjuta en sådan budbärare som Ranelid eftersom han så uppenbart har ett sånt ego som överskuggar allt... Tyvärr, för naturligtvis behöver vi fundera, bejaka och leva kärleken i ännu större utsträckning än vi gör. Kärleken är ett stort mirakel. Det som får världen att snurra och människor att lyfta sig över sig själva. Budskapet är underbart men (har ingen bra översättning på detta) it´s important to not just talk the talk, we have to walk the walk to. Kärleken räddar oss undan ensamhet och mycket annat elände. Kärlek är det häftigaste en människa kan få vara med om och den förökar sig och blir större av att delas... Tänk bara när man fick sitt första barn och tänkte att aldrig kan jag älska någon lika mycket. När jag fick barn nummer fyra grät jag för första gången i mitt liv av glädje och älskade alla ännu mer... Så, istället för att hata Ranelid kan vi sprida kärlekens budskap...

Vad tror ni, är Mirakel en politisk komplott mellan KD och Björklund eller ett budskap med lite tokig budbärare ller är budbäraren möjligtvis rätt eftersom låten just nu diskuteras överallt? Njut av varandra, mys, sträck ut en hand till någon annan. Nu hjälps vi åt att sprida kärlek omkring oss. Kram på er alla

Misslyckad röjning och den farliga världen...

Jag har varit ledig hela dagen och ändå ser det bra mycket värre ut nu än det gjorde på bilden. Mannen kommer hem och skrattar och pussar mig på pannan. Säger att det kommer att ta tid och att det nog blir bra till slut. Underbara han, klart han har rätt... Det ordnar sig (men nej, laddarkabeln till kameran är fortfarande borta).

Och så har det varit någon i kommunen som erbjudit ett barn skjuts. Och vuxenvärlden goes Sean banan, blir precis vettlösa. Pratar om att slå ihjäl gärningsmannen, att barnen aldrig mer ska få gå ut själva osv osv. Hm, finns mycket att fundera på där. Ska vi verkligen föra över alla våra rädslor för okända människor bara så där? Behöver världen verkligen fler rädda människor? Blir man gärningsman för att man pratat med ett barn?

De som oftast blir nerslagna är killar i 20 årsåldern av andra killar i 20 årsåldern. För tjejernas del så är det allra troligast att om hon blir slagen eller utsatt för något så är det hemma, av någon hon känner, troligtvis hennes pojkvän eller make. Vi uppmuntrar ändå tjejer att gifta sig och skaffa barn. Mörkertalet när det gäller våld i hemmet är stort eftersom en naturlig del i processen är att mannen isolerar och terrar psykiskt och göra om sanningen till sin sanning innan. I genomsnitt går det 2-3 barn i varje klass som bevittnat våld HEMMA!!! I själva verket kanske vi inte borde låta barn gå hem ;-).

Trafik är också farligt på riktigt, dödar och skadar massvis med folk, även barn. Vi kör glatt vidare, till och med korta sträckor. Och dricker alkohol och äter fet mat och massor med godis... Listan skulle kunna göras lång på saker som vi låtsas är ofarliga som är farliga och saker som vi förfasar oss grundligen över som i nära nog 100% av fallen aldrig kommer att hända. Faktum är att barnen kommer att utsättas för farligheter och hemska saker oavsett vi vill det eller ej. Vi får inte låta rädslan ta över utan resonera med barnen och lära dom att göra risk-kalkyler. Nu, dags för tekopp...