Sommriga puckon

Det har varit fint väder, äventyr och spring i benen. Storebror och Storasyster har inte träffats på hela dagen. Vid kvällfikat sätter de sig en micromillimeter ifrån varandra och börjar käfta... Vad gör du? Ja men du då... Sluta puttas, A men vaddå, jag gör väl inget... SKICKA SMÖRET! Lillebror och Lillasyster ligger i sitt rum och ropar: -Mamma, bara en sak till... Mamma jag kan inte sova...

Det är såna gånger jag känner för att bara packa en liten liten väska och gå rakt härifrån... Jag har aldrig gjort det men det känns så. Händer det er någon gång?

3 timmar

Är vårt snabbaste rekord för att ta sig iväg någonstans om vi ska sova över. Någon börjar packa, någon parkerar på toa, någon vill prompt in på toan, någon sitter i ett hörn och läser och någon söker saker och får ett utbrott på den som försöker göra inbrott med hjälp av rösten på toan . Å så har vi bil med manuell AC. Funkar så att vi öppnar rutorna och slänger ut armarna för att få in frisk luft i bilen.

Bilen har varit i diket idag också. Vi mötte en ännu mycket större bil på en pytteliten väg. Nåja, de hjälpte till och drog upp oss. Annars är det väl som det ska vara. Vi badar och leker oss sanslösa så att alla barnen måste sopas ihop till kvällen så att vi får rätt armar och ben i rätt sängar. Nu kom Mannen med godis, måste ladda för beach 2010. Imorgon ska bilen ut på tur igen. Kram på er

Fyrabarnsmor på stranden

Ja men jösses. Man är inte sig riktigt lik längre. Inte bikinin heller. Både jag själv och bikinin har varit med om ett och annat. Det fladdrar där det inte har fladdrat förr så att säga. Det är mysigt på stranden om jag har trevligt sällskap, bygger sandslott och badar mycket. Jag går inte på catwalken och visar bikinisar precis.

Kors ändå, jag har en kropp som fungerar. Fungerar alldeles ypperligt till och med. När barnen fryser kan de komma och mysa lite med min degiga mage som huvudkudde och det funkar fortfarande att ha riktigt roligt med den här kroppen. Vackrare än så här blir jag inte. Jag sträcker lite på ryggen, det är förstås så här jag ska se ut.

Våga Vägra

Vädret är kanonfint och det är varmt som i en bakugn. Vi gör ingenting. Vi var på stranden igår så idag får vi se. VÅGA VÄGRA PLANERING OCH MÅSTEN. Jätteskönt. Hela resten av året är fullt av planering och måsten. Jobb och hockeyträningar, fotboll och kvartsamtal. Igår var första morgonen jag vaknade utan att tänka: -Shit, vad var det vi skulle göra idag, jag svär, vi har lovat att vi skulle göra något nu håller vi förstås på att missa det. Snart ringer någon och säger vart är ni någonstans...

Nu kör vi helt på volley, så lite planering som möjligt och minimering av måstandet. Ändå blir man lätt snärjad... Till och med barnen försöker snärja oss ibland. När ska vi, kan vi inte? VET INTE OCH JAG TÄNKER INTE FUNDERA PÅ DET, ALLS. Återhämtning.

Förresten, om någon undrar om jag tänker lägga ut bilder från min bråtesfria vackra hörna så tänker jag inte göra det. Det här är ju en Kaosblogg. Ni kan se mycket vackrare bilder i vilken inredningstidning som helst. Detta är ingen å-vad-jag-är-lyckad-blogg heller, till och med jag lyckas ibland. Mitt syfte med Bloggen är mer att beskriva att lyckan kan finnas även om man har en hall som tidvis trollar bort saker.

Idag ska jag nog glida omkring och koncentrera mig på att vara kärleksfull och vacker (!) helt enkelt. Ha en underbar dag allihop

En vacker hörna

Nu har vi ordnat en vacker hörna här. Alltså, fri från all möjlig bråte. Stället är altanen på baksidan. Riktigt mysigt blev det med kuddar, duk och fina blommor. Jag sa till Mannen, så här ska det se ut hela sommaren. Mannen replikerade blixtsnabbt, jag tänker att allt är förgängligt, vi får känna oss nöjda om det räcker en stund...

Och visst har karln rätt. Inte ens betong och asfalt varar ju för evigt. Så varför oroa sig och bryta ryggen av sig för att upprätthålla? Jag går runt i trädgården och njuter av de blommor som blommar idag, även maskrosorna och smörblommorna är vackra (har jag bestämt eftersom de är så många). Om morgondagen vet vi ingenting, kanske får vi en tegelsten i huvudet. Tanken på att allt är förgängligt kan få en deprimerad eller också tänker man låt oss njuta av vår stund på jorden...

Sommartips

Vi har en plåsterväska full med marknadens ALLA sorter (vi sparar in på annat, barnen har mycket ärvda kläder men nya plåster). Barnen springer ofta själva och hämtar och sen får den skadade välja. Om den skadade har ännu mer ont får den en iskubsbit och en trasa att hålla mot skadan, tugga på eller bara "slabba" med. Det blir inte några vattenskador av iskubsbitar precis. Nytt för ifjol i Kaoshushållet är att man kan välja runda eller hjärtisbitar. Det som inte ett schysst plåster och isbitar kan fixa tar vi till akuten...

Alltrasorna (min mammas idé), vi har klippt trasor av gamla handukar och zick-zackat runt. De kan man använda till vad som helst mellan att tvätta cyklar och hålla mot småsår. Sen tvättar eller kastar man dom.

Min erfarenhet är att barn med sand i håret ogärna vill tvätta det. Därför har vi satt upp klistermärken i taket. -Nähä, det menar du inte, åker Skalman verkligen rullskridskor? -Finns det några morötter då? -Hittar du Vargen? -Hur många burkar dunderhonung ser du? -Grattis unge, nu är du klar...

Sist men inte minst vill jag slå ett slag för mutor i ett visst läge. Igår var det marknad. Om ni kommer till en marknad och barnen vill köpa sockervadd, erbjud då vad som helst istället. Jag upprepar, vad som helst istället. Annars löper ni risken att allt hemma hos er blir kladdigt och börjar se ut som på bilden ovan. Funderar på om jag själv kan använda mig av mina tips i kampen mot kletet. Alltrasor att torka med, klistermärkena i taket för duschningen och plåster om de två första tipsen misslyckas. Om jag inte fastnar för evigt i sockervaddsklister någonstans ses vi;-)

I ett annat läge

Sitt stilla, tyst, ät mackan, sluta vicka på stolen, sitt upp, häll ordentligt, retas inte, sluta slåss osv. Idag vid kvällsfikat kändes det som om fyra barn är helt orimligt många. Jösses vilket stoj det blir och alltid är det någon som vill något. Ständig underbemanning på föräldrafronten. Och sen om vi pysslar med var sin av de mindre kan de större ha fullt krig på övervåningen. Ingen plockar bort kvällsfikat och tvättmaskinen behöver hängas...

Det är det här som talar emot att vi åker bort en hel helg Mannen och jag. Hemkomsten blir liksom för smärtsam. Då när vi ska komma in i matchen igen, bråka ihop oss. Då när alla ska testa om alla funkar som vanligt. Äh, gårdagen var mysig, alla hade det jättebra men det blev lite som ett uppvaknande i kväll när alla var trötta.

Allt talar för att vi fortsätter vår hemester, bara gör småturer allt eftersom vinden, vädret och lusten faller på. I stort sett blanka dagar ända fram tills i mitten av Juli då jag och Storasyster och Lillebror gör en egen liten resa. Det är trassligt att åka allihop och det brukar vara en bra idé att dela på sig ibland. Tack för era kommentarer och sköt om er

Bara två barn

Efter en lyckad midsommarhelg där vi haft mashmallows på hakorna och sockervadd i håret har vi nu bara två barn hemma. Lillebror sover hos mormor och morfar, Lillasyster gör premiär på sovning hos kompis. Hon har laddat länge men vi får se hur det går. Hon packade själv sin ryggsäck redan i morse. Spänningen är olidlig och vi är förstås beredda på att plocka hem henne om det skulle köra ihop sig. Vi konstaterade i kväll att vi både skjutsat hem barn och hämtat, i alla väder och alla tider på dygnet. Det gäller att alltid vara redo när det gäller översovningar...

Vi tycker det är underbart med fyra barn men en sak är säker, ikväll ska vi riktigt njuta av att ha två. En nioåring och en elvaåring. De verkar trivas ypperligt med tillvaron. Ungar är njutbara i alla åldrar, på olika sätt...

Glad midsommar

Det är fortfarande kylskåpsvarmt ute men uppehåll. Kaosfamiljen har haft flyt idag... Förberedda och i tid. Nästan så att det blir lite oroande. Och akta er så häftigt det är att ha en hel flock ungar. Vissa saker blir plus för varje barn, antalet skor till exempel. Andra saker blir gånger, farten och stöket men också det roliga och det häftiga. Det är oerhört roligt att sitta med fyra ungar som berättar gåtor. Bra gåtor och lite speciella gåtor. Lillasyster hade en igår som vi skrattade mycket åt: Vad är det som går och går men aldrig kommer hem? Som svar visade hon en fyrkant i luften. Hoppas er midsommar fylls av skratt och kärlek oavsett väder.

Mmm

Har ägnat dagen åt att måla tånaglarna och ta det lugnt. Så lugnt man nu kan ta det i en Kaosfamilj. Äta och handla måste man ju ändå göra...

När det blir lugnt har man möjligheten att låta tankarna vandra. Har funderat lite på framtiden, vad jag ska bli när jag blir stor och sånt. Mest har jag dock funderat på oss. Vi I-landsmänniskor som springer runt i ekorrhjulen och jobbar för att handla. Tänker att om någon annans barn har den eller den prylen så måste väl vi också skaffa, tänk om våra barn skulle bli ledsna? Allt ska vara billigt så att man kan kasta när man blir less. Den här livsstilen har ju egentligen bara varit en ytterst kort period och sannolikheten att den ska vara hållbar är mikroskopisk. Vad händer när oljan tar slut?

Det märkliga är att vad jag kommer fram till är att framtidens vuxna framförallt kommer att bli tvungna att vara väldigt flexibla och kreativa. Ännu ett argument för att vi vuxna tänker oss för som förebilder och även i våra rigida könsroller. Mest flexibel vinner, ddla morötter i diken, föda upp lamor, vad vet jag om framtiden? Det enda jag vet är att vi inte kan skydda sönder våra barn. Det spelar ingen roll hur fina barnrum vi skapar, framtiden kommer (som vanligt fast kanske ännu mer) att kräva vuxna som klarar med och motgångar, ibland rena katastrofer...

Och där small det...

Första skälvande timmarna på semestern har jag ägnat åt att bråka med alla mina barn. Alla barnen har bråkat med varandra också. Mycket!!! Mest har de bråkat om studsmattan. Vem som ska vara där och vem som var där först bla bla bla. AGHHH.. En studsmatta, även om den är min, bär man inte bara iväg under armen och säger: Ni får tillbaka den när ni slutat bråka!

Osökt börjar jag tänka på svenskans kanske mest skruvade ord. Föräldraledig, vem uppfann det? Garanterat någon optimist på försäkringskassan. Nu måste jag laga en trasig leksak och fatta beslut om en översovning. Kanske kommer jag att ångra mina 6 lediga veckor, jag har gått hela dagen och inbillat mig att det ska bli lugnt och skönt. HAHAHAHAHA Hoppsan, måste hämta isbit...

En dag kvar

till sex veckors semester. Det är ungefär kylskåpsvarmt ute, det småregnar lite men det känns ändå grymt bra. Skrota runt på gården med barnen, läsa en bok... Ifjol hade vi en rekordsommar i att flänga runt. I år har vi knappt något alls planerat. Efter maj månads tokspringande på jobb och olika aktiviteter (avslutningar, påbörjningar och kvartsamtal) kommer det att kännas som grönbete att vakna och ha helt blanka dagar. Barnen har redan börjat gå ner i tempo. De där små charmiga barnplockade blombuketterna har redan börjat dyka upp i vaser. Det får regna och vara svinkallt hela sommaren om det vill. Snart är vi LEDIGA...

En sak är i alla fall säker, vilka äventyr vi än hittar på kommer vi INTE att behöva släpa med oss någon barnvagn, klart värt att fira. Ha en trevlig kväll

Lite Kaosgener

Har hjälpt Storasyster att röja i sitt rum. Hon är lite lik mor sin, kaotisk men ännu mer kreativ, stackars barn. Det bara flyger pyssel ur händerna på henne. Vad gör man med barnens pyssel? Sparar i containrar?

Kläder

Jösses, så det flyter runt kläder här. Sex personer plus kompisar gör att det blir en del. Torra kläder, blöta kläder, smutsiga kläder, uddastrumpor och nån annans kläder. Det ligger kläder i drivor. Kläder som just blivit för små, fläckiga och måste specialbehandlas eller trasiga och kanske kommer att lagas en vacker dag. Ibland blir man nästan övermannad av tanken på vilken kraft korrekt klädhantering skulle kunna ta.

Nåja, som med det mesta annat så strävar vi inte efter perfektion utan funktion. Kanske är det en väg till att slippa bränna ut sig, våga vägra perfektion. Det mesta löser sig och ger inte stora framtida men. Nu tänker jag trycka i mig godis och surra lite med Mannen. Sov gott

Jag hade en plan

Storasysters lag, där jag är tränare, hade fotbollscup. Mannen jobbar. Jag hade planerat allt i minsta detalj. Smart som Sickan i Jönssonligan hade jag tänkt att Lillasyster skulle vara hemma hos räddarfamiljen. Hon leker jättefint med deras son och de var vidtalade. Lillebror skulle funka att ha med. Å så tänkte jag den där tanken som man aldrig någonsin ska tänka, Nu kan väl ta mej fan ingenting gå fel...

Helt plötsligt sätter sig Lillasyster på bakhasorna. Aldrig i livet att hon vill leka, hon vill vara med sin MAMMA! Så cykla till fotbollsplanen med tre barn. Särskilt nöjd var jag verkligen inte. Jag bet ihop tänderna och mumlade fula ord bakom stängda läppar.

Döm om min förvåning, inget blev som jag tänkte mig. Lillebror blev less på en blink så han följde med sin grannkompis hem. Lillasyster klarade fem timmar på fotbollscup. I fem timmar höll hon mig i handen eller i jackan. Stod brevid som ett plåster, men ändå, det funkade. Kanske blir man sån av vara ett småsyskon, van att hänga med, ställa om sig och trivas med tillvaron. Jag är mäkta stolt. När cupen var slut fick hon en välförtjänt godisrem.

Det blev för mig precis som det brukar bli för Sickan. Det funkade även om det inte gick riktigt enligt planen. Ikväll har jag sett ruskig teater och spelat lite spel. Storebror och jag hade en plan för kvällen. Nyss skickade jag ut Storebror och Storasyster i köket för att diskutera orättvisor och hur de vill att vi ska hantera sånt. Diskussionen går hög, förhandlingen är hård. Det ska bli spännande att se vad de kommer fram till. Ingen dag är den andra lik. Det är underbart med ungar...

Älskling, låt oss göra livet enklare

Som du vet har Lillebror och Lillasyster fått dille på att klistra upp klistermärken överallt. I själva verket allt som de hittar som är klistrigt. Märken från äpplen, det som brukar vara runt frimärken osv. Du är ju också bekant med att hallen inte lyckats så bra med att konvertera sig från vinter till sommar. Det är hur mycket kläder som helst överallt, från källaren och hela vägen upp till taknocken. Upphittatlådan håller på att spränga alla gränser. Varje ledig plats i hela huset har en alldeles egen hög med saker-vi-inte-vet-vad-vi-ska-göra-av-grejer. Ingen hittar någonting någon gång.

Kort sagt, det ser ut som fan hemma hos oss. Vi skulle inte behöva en städdag, vi skulle behöva en städmånad. Och antagligen skulle det vara liksom ogjort efter en kvart igen.

Därför har jag ett radikalt förslag. Vi säljer vårt lilla hus. Fast vi fixar inte till allt innan. Allt för köparens bästa och vår enkelhet förstås. Då kan köparna, efter renoverat (för det verkar ju alla göra), titta på korten och känna sig riktigt nöjda med sig själva. När vi sålt huset hyr vi en flyttbuss och skickar in alla våra pinaler i. Sen åker vi till vårt nya ÄNNU mindre hus och plockar ut bara de prylar vi verkligen behöver. Resten skänker vi till myrorna och så firar vi med en sån här tårta. Vad sägs???

Skönt att vi inte var ensamma

Om att komma försent till skolavslutningen imorse. Vi kom precis efter barnen som tågade in i kyrkan. Hurra, det tar alltid en miljon år att ta sig ut från vårt hus. Även när vi tänker att vi är i god tid kan vi lyckas komma försent. Någon som glömt strumpbyxorna, gå på toa eller också bara står och vimsar en stund (tyvärr är vimsningen oftast min).

Jag såg en viss gemensam faktor hos de som var lite sena. Kändes som om det var ju fler barn desto större möjligheter till knas. Nå, då kanske vi kan förlåta oss. I alla fall i efterhand. Sitter just nu och tittar på en vacker (helt objektivt förstås) unghop som äter chips och popcorn. Igår kände jag mig lite missnöjd med att vi inte städade. Idag är jag mer än nöjd. Snacka om onödigt arbete att städa innan fredagsmyset... Förresten, vad kul att några verkar hänga med från den andra Bloggen. Kommentera gärna sånt blir jag jätteglad av. Ha en trevlig kväll

Året hosta

I natt har jag sovit ungefär tre minuter i taget, sen har jag vaknat och hostat några minuter. Till slut bäddade jag så att jag satt och sov. Att jag är trött idag är årets understatement. Det är inte så praktiskt när man har Lillebror och Lillasyster att ta hand om. De berättar historier om åme och slå me eller ingen och dum i munnen på varandra. Total livsglädje, kruxet är att Kaosmamman bara vill dra något gammalt över sig och hosta ihjäl sig snabbt om det nu är det jag ska göra.

Efter en stund kommer syskonen Lill på att de ska studsa ute på studsmattan. Jag blir jättelycklig och tänker just brista ut i en lång aria som lovsång över studsmattan när, just det Krax, krax HOOOOOST. Den här dagen är nog bara att försöka ta sig igenom

Inre och yttre kaos

Det dräller av grejer överallt på gården. Hela farstukvisten är överbelamrad med olika saker. Hallen har någon städat med en handgranat. Men när vi säger hej brukar det vara med ett leende. Jag tänker citera hemligadamen “Att vårda vårt yttre är inte den här familjens starka sida, det är vår största styrka”. Ja jösses, det skriver jag under på. What you see is what you get.

Vi låtsas så lite som möjligt, vi är som vi är i all vår uselhet. Om vi frågar om ni vill dricka kaffe är det inte för att vara artiga, då är det för att vi verkligen vill det. Är någon ledsen så pratar vi om det. Vi tänker inte att lyckan hänger på om våra skor står i raka rader. Ibland kan man nog tänka att en Kaosfamilj inte har ordning på någonting. Det kan den visst ha. Stökig hall kan vi klara, men när det gäller hur vi mår och hur vi har det måste det vara ordning. Föräldrarna i den här Kaosfamiljen bråkar förvånande sällan...