Angående städning och hus...

Lillebror har tappat bort sitt DS, i sitt rum och hos Storasyster är det också en ohejdad röra. -Men, vill du aldrig städa frågade jag Storasyster så där moraliskt förvånad... Hon tittade på mig med en förundrad blick. Ibland säger handlingar mer än ord. Självklart vill hon aldrig städa...

Jag tänkte äh, varför starta storbråk om det nu och så gick jag ner. Såg mig omkring och började gapskratta. Det hänger massor med tvätt i vardagsrummet och överallt ser det ut ungefär så här:



Tänkte att jag kan leva med att det ser ut så här. Vi har en alldeles underbar sommar, kanske tack vare att det ser ut så här (och lite vädret ;-)). Jag vill heller aldrig städa, plocka undan varje dag hela tiden är inte min grej. Jag Bloggar hellre om att det kan finnas kärlek i en stökig Kaosfamilj. Ni vet, min anledning till att Blogga är att vara motvikt till det där inredningstidningsaktiga idealet. Att någon läsare ler igenkännande och känner sig underbar istället för kass. Ärliga vänner och respons från er betyder jättemycket för mig, tack. Jag tror att vi alla är både underbara och kassa... En del är bara aningens mer hysteriska med att dölja det.

Underligt att vår generation städar och renoverar som om det handlade om överlevnad. Och så gick jag in på kompisen Manos sida och läste om hennes resonemang om hus. Jag håller med, ett hus är bara ett hus. Vi har vårt hus för att vi ska trivas här och för mig handlar det mer om relationer än städning, inglasade verandor och tapeter om jag trivs eller inte. Den dagen jag tror att det är nyansen på kakelfogarna som bestämmer vår lyckofaktor hoppas jag att vi redan lagt ut huset på Blocket till högstbjudande... Inte har jag något behov av att visa upp vackert heller. Och vem är det förresten som bestämmer vad som är vackert? Jag tycker att människor är vackra. Ha en bra dag alla vackra...

Älskling, låt oss göra livet enklare

Som du vet har Lillebror och Lillasyster fått dille på att klistra upp klistermärken överallt. I själva verket allt som de hittar som är klistrigt. Märken från äpplen, det som brukar vara runt frimärken osv. Du är ju också bekant med att hallen inte lyckats så bra med att konvertera sig från vinter till sommar. Det är hur mycket kläder som helst överallt, från källaren och hela vägen upp till taknocken. Upphittatlådan håller på att spränga alla gränser. Varje ledig plats i hela huset har en alldeles egen hög med saker-vi-inte-vet-vad-vi-ska-göra-av-grejer. Ingen hittar någonting någon gång.

Kort sagt, det ser ut som fan hemma hos oss. Vi skulle inte behöva en städdag, vi skulle behöva en städmånad. Och antagligen skulle det vara liksom ogjort efter en kvart igen.

Därför har jag ett radikalt förslag. Vi säljer vårt lilla hus. Fast vi fixar inte till allt innan. Allt för köparens bästa och vår enkelhet förstås. Då kan köparna, efter renoverat (för det verkar ju alla göra), titta på korten och känna sig riktigt nöjda med sig själva. När vi sålt huset hyr vi en flyttbuss och skickar in alla våra pinaler i. Sen åker vi till vårt nya ÄNNU mindre hus och plockar ut bara de prylar vi verkligen behöver. Resten skänker vi till myrorna och så firar vi med en sån här tårta. Vad sägs???