Och äntligen har vi vunnit en tävling...

Eller, ärligt talat så har vi inte vunnit riktigt än men imorgon borde vi rätteligen kunna räknas som vinnare... tjugondag knut idag och vi har inte plockat bort en enda julpinal... Och det är inte min dröm att få göra ikväll. Hm, om alla andra plockar bort allt så måste det väl innebära att vi vinner årets jultävling?

Från och med 24.00 ikväll tycker jag att det ska räknas som om vi är först med att julpynta, göra pepparkakshus osv... Pepparkakshuset var det förresten underbara svägerskan som gjorde. Jag är inte snål sådär, jag har inga problem med att Svärmor och min mamma är de som barnen bakar med... Finns det någon som vill komma och göra något här hemma så är de välkommna... Och akta er vad jag ska baka om jag någonsin föräras med att bli farmor eller mormor. Julstjärnorna kan gott få lysa i mörkret. Nu tänker jag äta godis och spela spel med Mannen... Kram på er

Ännu nyare trend...

Jag kliver vidare i den så kallat ytliga världen. Jag har nämligen hittat ett helt extarordinärt trick för att bli glamorös blixtsnabbt och känna sig det länge. Allt kan bli åtminstone en aning trevligare. Det är bara att skaffa några såna här och sen hantera dom en stund (helst innan limmet torkat):


Förra veckan stoppade jag ner en liknande i väskan. Vart än jag gått sedan dess har jag i smyg spridit ett moln av blått glitter omkring mig. Annars är livet ungefär allt annat än glamoröst... Tillvaron känns aningen lättsammare när allt är blåglimsigt. Efter att ha kännt nästan alla känslor utom ren och skör lycka på jobbet idag så idag har jag alltså toppat det blåa med lite silver och guld... Ooohhh... Glitter, snart på ett tråkigt möte nära dig... eller glitter, när du får oväntat tråkigt...

Oh, ve, håller detta på att bli en modeblogg? Inredningsblogg? Nu är det det här och det här som är snyggt, det här och det här som man bara måste ha bla bla yada yada... Intressant fråga det där, vem är det som bestämmer vad som är snyggt (och hur ... kan vissa trender återkomma, de var inte ens snygga när jag var 15 och brydde mig)? Det är därför jag tänkte att jag ska skippa inredningstidningar i år. Vid 40 har jag ett helt bohag och behöver egentligen inte så mycket inspiration till vad jag gillar... Inspiration till vad jag ogillar vår jag nog av annars. Nå, Mannen jobbar, nu ska jag nog uträtta något. Ha en glimrande kväll...

En, snart trendig outfit...

Om ni frågar om jag är en klädgestapo så svarar jag självklart, ytan är allt. First impression last... Det viktigaste för mig är hur jag och mina familjemedlemmar ser ut och verkar. Jag skulle förstås få en ångestattack om någon gick utanför huset utan att jag hunnit inspektera så att dagens outfit funkar och är representativ för vår image. Den här outfiten har Lillebror och jag funderat på länge. Den är hur innovativ som helst. Ett slags modern konst inom konfektionen när den är som vackrast. Vi kallar den "tidsbesparande åtgärd"...

Vi tror att den ligger i tiden och strax kommer att hamna på catwalken. Grattis Kaosbloggläsare, ni blir före hela modevärlden med att ha sett DEN, den nya trenden. Om allt går som beräknat kommer vi att "outa" den imorgon. Vi är förberedda med kravallstaket och har gjort tunnlar för att klara oss undan alla paparazzis. Bli inte förvånande om ALLA som räknas ser ut i stil med detta från och med tisdag...

Åååå, nu börjar det igen...

Nedan ser ni en bild av jullovet, ovanpå vår frysbox. Saker och ting har hänt hela tiden i Kaoshuset. Magiska saker, udda saker, roliga saker, mystiska saker, galna saker eller lugna saker. Bilden föreställer ? Som ? har gjort ? dag för att ?. Och det är så där lovet har varit. Barnen har haft lov, de vuxna har jobbat lite men smugit med i lovstämmningen så fort chansen funnits.

Imorgon är sista skälvande dagen på jul-lovet för barnen. De har vaknat sent och skrotat runt. Mattiderna har det varit lite sisådär med. Tjatet från föräldrarna också... Ah, det där kan vi göra sen, någon annan dag... Inte så värst många måsten. Vi har verkligen inte fått "mycket gjort" men jag tänker att det behövs sån här tid. Sega dagar som man liksom tar fart ifrån. Otjatdagar...

Under rådande omständigheter begriper till och med vi att det kommer att bli ett stålbad på måndag morgon men det tar vi då. Imorgon ska jag ut och stenköra mina slalomskidor i skogen igen. Idag stod jag med snö upp ovanför knäna och toksrattade mitt ute i skogen. Tänkte med kärlek på Mannen som ifjol bestämde att mina skidor från -85 skulle bytas ut till skidor som vill svänga. Konstigt nog propsade han också på hjälm.

De barn som vill kan hänga med till backen imorgon. Sen säger vi välkommen till vardagen på riktigt. Det blir härligt med vardag också, efter ett tag... Bara det att mina arbetskamrater aldrig beskyller mig för att deras lunch är äcklig eller börjar slåss ett par gånger om dagen tycker jag känns befriande. Om de har tråkigt eller råkat ha sönder något blir det i stort sett aldrig mitt problem heller. Med sånt perspektiv kan man hoppsa mot ett gäng "blåveckor". Kram på er

En del av mitt uppdrag...

är att göra mej nöjd (vilken annan människa kan jag göra nöjd, egentligen?). Igår köpte jag blommor till mig. Jättefina... Jag köpte dom för att jag uträttat underverk på jobbet, inte för att jag är ikapp eller gjorde allt bra utan för att jag gjorde en riktigt bra sak. Dessutom, vi bråkar en del och har det rätt stökigt. Julen är långt ifrån bortstädad, bla flyter det runt lite julklappspapper i huset, men jag är lycklig. Allt är inte perfekt, långtifrån men jag är nöjd med tillvaron. Läste någonstans att lyckan inte kommer sig av att man får det man vill ha utan att man är nöjd med det man får. Tankeväckande.

Läser just nu Hanne Kjöllers I huvudet på en mamma. Den är en sån där riktigt nyttig käftsmäll. Bland annat konstaterar hon att det egentligen aldrig, varken i världen eller i historien funnits någon annanstans då det varit lättare att vara förälder. Ändå klagar vi typ mer än någonsin. Också tankeväckande... Nu tänker jag njuta av det vackra vita, snön... Kram på er

Spårlöst försvunnen?

Det här är familjen där teamet till TV programmet spårlöst försvunnen skulle kunna jobba heltid året runt. Just nu är Ugglis och boken Harry Potter och dödsrelikerna spårlöst försvunna, inom husets fyra väggar alltså... Den som hittar Harry Potter boken kommer att få en tjuga i hittelön, så mycket har vi sökt den. Vi misstänker den för att vara på "ett bra ställe"... Om ni betänker att vi har så svårt att hålla reda på saker inomhus så blir ni säkert inte förvånade när ni inser att Kaosmodern har småbarns-stroppar /senilsnören på sina vantar. Jag ler varje gång jag "kopplar upp mig" och de funkar.

Ha en trevlig kväll

Allt har lov?

Efter ett väldigt trevligt nyår med badtunna och snöbad har det över-lugnet lagt sig. Vi sover hur länge som helst och gör ingenting. Total avslappning råder. Oftast är det inte ens så mycket bråk eftersom vi håller oss i olika rum en och en. Till och med den blommande köttätande växten har jul-lov. Vet inte om det syns på kortet (som är ett särskilt dåligt kort) men den har fått bladlöss! Nä, men hallå, du ska ju sluka feta flugor, då kan du väl för bövelen inte få bladlöss?? Eller?

De ordinarie medlemmarna i Kaosfamiljen vet vi hur vi ska skrämma igång efter ett lov men köttätande växter? Är det någon som vet hur man gör. Faktum är att om den inte har rockat igång sig och slukat bladlössen med hull och hår den 12/1, två dagar efter att skolan börjar, då kommer vi att ge den fullständiga semestern i komposten. Jag känner med en gång att det är tur att vi inte är lika hårda med varandra för det brukar ta en stund av komma upp i tempo igen. Men skönt är det att unna sig att bara skrota runt... Ha det gott Kram