Varje människa en ö?

Julen står på tröskeln. Denna underbara högtid av lugn, mys, tända ljus, umgåsande, julklappar och lycklighet. Som vanligt förväntas julhandeln att slå alla rekord. Årets julklapp är en robotdammsugare... Jösses, jag känner inte många som rimligtvis kan behöva en sån. Däremot vore det väl nyttigt för oss alla att röra på sig lite mer eftersom vi har bevisat att et går äta sig mer än mätt...

Från mitt håll blir det fler julklappar i år. De vuxna kommer att få julklappar härifrån, härifrån eller något liknande. Barnen får riktiga julklappar men mindre då jag planerar att skänka bort motsvarande summa som de får julklappar för till Röda korset eller liknande. De kan få välja vart pengarna ska gå.

Anledningen till att jag gör så här är att jag börjar vara rätt upprörd över att vi lever som om vi vore öar av övermänniskor som inte ska påverkas av livet. Jag har inga problem med att mina barn förstår att det pågår saker i världen som oavsett hur vi försöker låtsas, kommer att påverka oss. Och så klart är det vi vuxna som behöver gå före, som vi eh tyvärr gör med allt annat. Jag är stolt över att vara svensk men vi behöver tänka lite före då det faktiskt spelar roll vad vi säger och gör. och jo, oavsett om vi vill det eller inte så kommer livet att påverka oss. Krig, sjukdomar, döden och miljön. Som jag nyss sa till krassliga Storebror så suger livet men man behöver fiffa med det, göra något större av det och julen är väl ett utmärkt tillfälle att höja blicken. Jag tror absolut som Jonas Wikström att vi kan göra mer, både när det gäller flyktingar och miljön men vi behöver maka på vår bekvämlighet en aning. vi har ingen flyktingkris, det är de som flyr som är i kris.

Det roliga när det gäller barnens julklapppar och att skänka pengar så reagerar de genom att tycka att det är rätt vettigt. Skulle tro att det kan bli kul att de får välja vart pengarna går. Vuxna som jag har berättat det för börjar däremot skruva på sig och blir tysta, rör inte min kaffemaskin/ dammsugarrobot/ juicepress osv. Nåja, alla får så klart göra som de vill, för mig känns årets beslut vettigt. Precis som att det känns bra att cykla till affären eftersom jag är en del av världen (och jo, det är jag på kortet, för 40 år sedan).


Hoppas att ni har en bra dag. Kram

Vy över tvättkorgen och världen blir bättre och bättre...

Så här såg det nästan alltid ut i källartrappen för ett par år sedan. Nu ser det ut så här i tvättstugan istället eftersom barnen blivit större så att man hinner bära saker till tvättstugan innan någon trillar ihjäl sig. Dessutom hjälper de till och vi har inte lika mycket "uff-tvätt" längre heller... För ett gäng år sedan hade vi jordens problem med att försöka få Storebror att sova. Nu är vårt lilla krux att killen är så rolig att prata med så att vi glömmer tiden och fastnar i snack tills klockan blir kvart över tjugofyra miljoner. Eftersom vi har fått ett par barn till och lärt oss en del är vi inte lika brydda om allt möjligt längre så vi har roligare än att hålla på principer...

Utvecklingen går framåt, inte bara i Kaosfamiljen. Jag är verkligen glad över att inte var kvinna för sisådär 60 år sedan (eller bakåt, ända till hedenhös). Karlarna och barnen hade det inte heller så roligt men kvinnorna knogade otroligt hårt men hade ändå otroligt svårt att klara sig och barnen om mannen dog eller stack. Det finns en anledning till att varken Beethoven, Copernikus, Platon eller Einstein har några kvinnliga motsvarigheter. Kvinnorna hade nämligen för fullt sjå med att vara gravida, amma och dö i barnsäng för att hinna med några andra underverk.

Betänk sen alla finurliga saker som uppfunnits för att underlätta för oss. Så att vi kan träffas och prata istället för att klappa tvätt i älven, koka klutar och kliva upp före skam för att koka agn-gröt till gubben. Ur ett perspektiv kan man till och med säga att läget även i världen blivit bättre. För ett tag sedan tyckte ungefär ALLA i hela i-världen som Romney.

Kram på er