Kaosmodern ska nämligen gå på gatan som en vanlig kvinna fram till måndag. En del av barnen vill verkligen inte att jag ska åka. Dåligt samvete? Nej, inte det minsta. Barnen har en alldeles underbar far. Jag märker på packningen att jag mest packar tjusiga kläder som man kan skrida runt i och att jag verkligen ser fram emot resan. Dåligt samvete anser jag är både lönlöst och förkastligt. Väljer jag att åka bort så står jag för det, i helgen vill jag resa. Ombyte förnöjer, ibland behöver man göra annat än att vara hemma, även om man är en aldrig så nöjd Kaosmoder.
Och så till en tanke om omvärlden. Kan man skjuta bort terrorism? Faller inte idén med att kriga bort hat på något sätt på eget grepp? Skulle nästan tro att det blir som att skrika ett argt barn lugnt (tro mig, jag har försökt och det har inte funkat EN enda gång på snart 13 år). Samma sak att bråka med barn, eller för den delen vuxna, så att de slutar bråka. Fullständigt döfött. Jag tänker att OM man vill ha fred är det dags att tänka på helt andra sätt.
Nu ska jag gå och fiffa Lillasysters och mina naglar innan jag lägger sista handen på packningen, handlar, gör middag och drar iväg för att göra omvärldsspaning. Ett varv i trädgården tänker jag också gå. Här är en liten vildtulpan som man inte njuter av på samma sätt som påsklijehavet. Den här får man stanna och böja sig ner och förundras över hur vacker den är i sin enkelhet :-). Kanske är det nyckeln till världsfreden. Att alla lär sig stanna upp, njuta av nuet och uppskatta det enkla istället för att titta på vad grannen eller grannlandet har/ tycker/ gör. Ha en underbar helg alla fina...
