Åh, nej, nu "laggar det" igen...

-Varför får han sitta där, han har ju suttit där hela tiden? -Men åh, jag var ju först... -Orättvist... -Sluta slita i säkerhetsbältet... -Men han slutar ju inte trumma... -Aj, sluta sparkas... -Vem är det som visslar? Tyst, vi behöver inte fler ljud... -Bort med din äckliga fot... -Men vad då, vad har jag gjort?? -Jag tycker att alla ska samsas... -Men åh, varför är ingen normal i den här familjen... -TYST!!! (en helt vanlig bilfärd i Kaosfamiljen)

Vid frukosten imorse sa Lillasyster plötsligt bara tomat,tomat,tomat, tomat, tomat i flera minuter. Sen skrattade hon och konstaterade att hon laggat fast. Sen sa hon fast fast fast i någon minut. När jag frågade vad man gör åt sånt sa hon: -Det är bara att vänta lite... man kanske kan kramas under tiden också... Underbara unge, den enda i Kaosfamiljen som både klarar av att tänka och har humor på morgonen...

Och frågan är om man inte kan dra ut Lillasysters tanke lite till den större världen också. I dagens IT samhälle förväntar vi oss att allt ska gå jättesnabbt och bara funka. Fix färdiga gräsmattor och plantor från plantskolan. Bilar som bara fungerar. Telefoner med väderprognoser, GPS och google så att i kan veta allt hela tiden.Snyggt och tip-top alltid. Kanonväder hela sommaren och glada obråkiga barn. Och så sköljer verkligeheten över oss som tsunamivågor. Regn, tjuriga föräldrar, bråkande barn och planer som går i stöpet passar liksom inte in i bilden av vårt föräldraskap och inte av semester heller.

Har funderat lite över mitt föräldraskap och konstaterat att skillnaden mellan mig som mamma för Storebror och Lillasyster är milsvid. Hade jag fått hoppa tillbaka lite så hade jag nog velat säga till mig att inte ta allt så allvarligt, ta det lugnt och kanske berätta om Lillasysters tankar om laggande. Antagligen hade jag inte lyssnat på det örat ändå, jag hade ju så fullt sjå med att räkna ut hur man skulle vara förälder :-). Alla föräldrar måste nog göra sina erfarenheter och förhoppningsvis blir man bättre och bättre. Även som förälder "laggar man ofta fast" på något. Mat, sov, kläder, ljust och fräscht, gitfter, säkerhet...

Med sex personer i familjen blir det gott om utrymme för laggar. Tankarna om att jag själv, barnen, släkt, vänner och andra situationer "laggar fast" tänker jag bära med mig tillsammans med receptet väntan och eventuellt en kram... En utmaning att se fram emot vid nästa laggande bilfärd? Jag rapporterar om jag lyckas med laggartanken eller om jag får en skrik-flip... Ha det så gott och kram på er