Osorterade tankar

Ibland bubblar det bara av tankar i huvudet, helt osorterat.
Varför kan man säga att något är ett pojkstreck men motsvarigheten, ett flickstreck är omöjligt?
Hur i hela friden kan det vara viktigare att vi ser bra ut och bor fint än hur vi är med/ mot varandra?
Varför har vi så många surnade handdukar här hemma?
Varför kastas det så mycket, både mat och saker som funkar?

Och så något jag läste på en leksakskartong alldeles nyss:
We do not stop playing because we grow old
we grow old because we stop playing

Med så mycket som snurrar runt är det inte konstigt att man behöver vila upp sig ibland. Ha en kul kväll

Rim i september...

Många händelser, mycket drag

jag har varit för gnällig ett tag

svårt att komma igång med hösten

men i hjärtat känns bästa trösten

allt bråk och stök är övergående

när man tänker på det är det slående

och byggdamm är inte hela världen

värre saker kunde hända på livsfärden

Jag har en underbar barn-skock

som äter, skojar och bråkar i flock

så många kramar och härliga tankar

ögon som strålar och hjärtan som bankar

livet är så levande att det är en fröjd

jag tillåter mig att känna mig nöjd

jag vill fortfarande vara Mannens fru

Mmm, jag tror att min bästa tid är NU

Om vådan med att vara opålitligt pålitlig

Vaknade kvart i sex i morse. I soffan. Jösses så trevligt det är att somna i soffan ibland. Mannen hade försökt väcka mig ett gäng gånger utan resultat. Borstade tänderna och gick och la mig och småslumrade lite. Klockan sju sa jag till Storebror att gå och äta frukost så att han skulle hinna till träningen.

Klockan kvart över sju ringde tränaren och undrade vart vi var. Det var samling SJU (hockeydårar) för match. Jo men visst, de ringde och pratade om det igår. Men det var ju en del annat också. Vi försökte få barnen att inte missa brädorna och hoppa på rören i hallen, Lillebror skulle sova hos en kompis, Storasyster pratade om ett kalas, Lillasyster behövde på toa och Storebror funderade om vi kunde spela något spel. Igår kväll gick jag förstås ut och kollade på lagsidan. Träning åtta. Jag vägde min uppfattning av telefonsamtalet mot lagsidan. Fördel lagsidan. Jag satsade på att opålitliga jag missat nåt i det där telefonsamtalet...

Och så klart löste det sig, även om vi fick starta Wacko Wolfram och stressa. Det är inte lätt att vara opålitligt pålitlig. Kanske borde man löpa hela linan ut och bli konsekvent opålitlig, kvinnan med helt genuint noll koll... Gå över från Drottningen i Stökriket till kvinnan i noll-koll huset... Då kanske kraven både inifrån och utifrån minskar. Människor omkring oss är jättesöta och har överseende, vi har överseende med andra. Det mesta blir bra till slut. Ha en trevlig dag

Giv mig kraft

att acceptera det jag inte kan påverka...

Väderomslaget här hemma känns. När vi hade fläktarna hade vi ca 25-26° grader, nu har de slagit av fläktarna och eftersom hantverkarna sprungit runt här har det varit korsdrag hela dagen. När jag kom hem var det ca 16° inne. Vi har just haft fredagsmys framför brasan med mössor, halsdukar och tjocksockar. Ungarna såg jätteroliga ut eftersom de hade mellan tre och fem mössor på sig. Mysigt var det och vi skrattade en hel del...

Det mesta här hemma går inte att påverka just nu. Vardagsrummet är hall, toa, vardagsrum och skrotupplag. Ja men fine, vi struntar i att ens försöka påverka det som är döfött. Just nu är det så här vi ska ha det, punkt slut. I vissa lägen är höstmörker inte helt fel. Kanske ska vi tända lite ljus. Mössan och halsduken behåller jag på. Dags att utmana Mannen i något spel. Ha en trevlig kväll och hoppas ni har någon att mysa med i höstmörkret. Och tack för alla kommentarer, ni är ju för härliga. Kram på er

KAOS-OS?

Nu är det feng shui i Stökrikets hall. Det finns ingenting, inte ens golv. Stort hål i golvet. Hålet i golvet i källaren har de gjutit igen. Vattenskadan håller på att åtgärdas och rören ska bytas i ungefär hela huset. Suck... Stökrikets hela hall har flyttat in i vardagsrummet (gissa om det blev mindre stökigt?). Sågspån och grus överallt i hela huset. Idag har jag verkligen försökt hålla mig hemifrån, även om det varit min lediga dag.

Det som känns riktigt bra är att det inte var vi själva som satt och fånglodde på varandra och sa -Åh, kan vi inte fixa till lite i hallen... Då skulle jag nämligen aldrig sluta vara bitter över mig själv. Nu är det vattenskadan som gjorde det och det känns mer ok. Mer ok att livet smiskar till en lite än om det hade varit jag själv som med öppna ögon gick in i byggstöket.

Jag tänker försöka påminna mig själv i fortsättningen om hur mycket jag hatar att bo på en byggarbetsplats. Mannen försöker plugga mitt i allt detta... Så, eh, vi kan väl tillstå att vi båda är lite less... Byggstök är inte något som precis gör kungen och drottningen i stökriket saliga. Tvärtom blir vi trötta och lättstötta, tjatiga och gnatiga, bråkiga och tråkiga, gnälliga och skälliga osv osv. Vad lätt det var att rimma till då... Kanske kan vi arrangera KAOS-OS (släkt med hemma VM ). Hopp över hål i hallen med vällingflaska, grussparkning ( först till 10 kilo), spånskivedans och sågspånsmaraton. Den som gör minst avtryck i nygjutna betongolvet och först hittar sin jacka i den gigantiska jackhögen kommer till finalen. Lyckas man sen lokalisera två likadana skor, två tandborstar och en nagelsax kan man vara säker på medalj. Kanske kan vi göra affär av det här och sälja biljetter. Kom och köp, parkettplats till KAOS-OS, se Kaosfamiljen springa 20 meter avloppsrör... Tror ni vi får ihop till åtminstone en fläskig godispåse av intäkterna?

Mot utmattningens brant?

Med fyra barn med tillhörande aktiviteter, ett hus och hyfsat krävande jobb borde det väl hända snart. Utbrändheten. Vad vet jag? I förebyggande syfte har jag just läst Utbränning och mental utmattning -en motbok. Funderar och diskuterar med människor runt omkring mig. Spännande och skrämmande att jag känner en hel bunt med oerhört dugliga människor som sprungit in i väggen. Innan de visste ordet av hade de klivit ner för hela utbrändhetstrappan: fysisk trötthet, intellektuell trötthet, social trötthet, beteendeförändringar, meningslöshetskänslor och till sist sammanbrott. Shit pom fritt, är det bara en tidsfråga?

Men tänka sig, det finns en del tips i boken. Några riktigt bra tips.
* Att vara observant på sig själv är inte så lätt eftersom man slutar lyssna på sig och bara ser ett sätt att göra när man är stressad.
* Att lyssna på andra KAN kanske vara lättare.
* Att bli konstruktivt lat är min favorit. Känn på ordet, konstruktivt lat. Att ställa sig frågorna MÅSTE det göras? MÅSTE det göras av MIG? MÅSTE det i så fall göras NU?
* Unna dig att njuta gör något för din egen skull
* Ändra på det du kan hänger också ihop med
* Var förlåtande både mot dig själv och andra. Att våga misslyckas kan du ha mycket glädje av (Ha Ha, här borde de ha tagit upp humor också, skratta högt när saker skiter sig)
* Jobbet är inte allt här i livet.

Jaha, ikväll har Mannen skjutsat till hockeyn och jag var på föräldramöten i skolan för de tre äldsta barnen. Först var det stormöte med rektorn och oj oj oj vad vi föräldrar är viktiga. Och så pratade några ur personalen om rutiner och läggtider, regler och datoranvändande, hygien och flunsan osv osv. Sen valde jag att gå på Lillebrors möte, man kan inte klona sig. Där pratades det om pennfattning och packa väskor och någon måste ju blir klassförälder. Krav Krav Krav. Det är inte lätt att vara människa... Men spela roll om hundra år, mina nya ledord är konstruktivt lat. (tänkte att sälarna skulle illustrera det konstuktivt lata men skärpan var visst lite sisådär) Kram på er

Underlig helg

Jisses Amalia. På varenda fläck där man kan lägga grejer, lägger vi grejer. Saker som är bara lite trasiga, som snart ska ätas upp eller ev läggas någon annanstans. För att ni inte ska missta Kaosbloggen för att vara en jösses-vad-vad-vi-plockar-bort-och-har-det-fint-blogg så lägger jag ut en bild på en typisk trivselhög full med pyssel, viktiga papper och trasiga robotar.

Helgen har gått i de omkullstörtade planernas tecken. Ungefär inget har blivit som vi tänkt oss. Igår hade jag och två kompisar laddat för att plocka svamp och kom hem med blåbär. På kvällen skulle familjen se en mysig tecknad barnfilm och jag blev rasande. Fatta att alla djur alltid går på två ben, att man låtsas att kor gifter sig och att det fanns kor som var KILLAR. Efter åratals ammning är kon liksom lite helig för mig. Jag förstår varför kor ser lite korkade ut efter att ha blivit mjölkade i hela sitt liv. Då kan inte något filmbolag dissa kor och leka att kor med juver är karlar. Senare på kvällen fick jag storstryk av Mannen i Sequense, FYRA gånger (har aldrig hänt förr).

Idag tänkte jag skjutsa till hockey och gå på skördemarknad. Det blev hosta, fika, pyssel i trädgården och lingonplockning istället. Mutade barnen med att vi skulle äta hämtpizza om de hjälpte till i skogen. Vet inte om jag tjänade så bra på det men det var mysigt. Fyra ynka liter hittade vi men barnen tyckte det var kul att vi tjänar pengar på att inte köpa lingonsylt. Röstningen till kyrkovalet föll tyvärr helt ur mitt huvud. Pinsamt, jag har alltid röstat varje gång jag fått. Det finns folk som dör för rösträtt. Jag ångrar mig...

Ah, inte mycket annat att göra än att lägga en underlig men ändå härlig helg till handlingarna. Kram på er