Hall trauma bearbetning

Kanske är jag lite konstig helt enkelt. Mannen tycker åtminstone det ibland men det bjuder jag på. -Men åh, det har ju blivit så fiiint säger folk (och jo, det håller jag med om och det är kul) angående vår nya hall och make-over badrum. Och sen säger någon att det ju måste vara värt det, vilken tur att ni fick en vattenskada... Det är då som det händer, jag som brukar vara positiv till det mesta, utom att åka bil långt med Kaosfamiljen, börjar tänka nattsvart... Egentligen är det för tidigt men jag tycker ändå att man måste försöka prata om saker...

Väck mig mitt i natten och jag skulle kunna rabbla allsköns olika umbäranden jag stått ut med under den 4 månader långa renoveringstiden (dags att sluta läsa nu om ni inte vill höra gnäll):
* Hål i hallen, stället man måste passera till köket, vardagsrummet, toan, källaren, övervåningen, vårt sovrum och syskonen Lills sovrum.
* Utan vatten ett gäng dagar
* Kliva upp vid tre-rycket i fyra månader för att Lillasyster inte längre vågade gå på toa själv
* Beredskap för att hantverkare eventuellt kunde dyka upp vid sjusnåret med någon stor slagborr eller hilti på mina lediga mysdagar
* Sex veckors tropisk värme med surrande byggfläkt
* Toasaker vid bron, inne i vardagsrummet, köket, samt delar av vårt sovrum
* Hallsaker inne i vardagsrummet, köket och över hela källaren
* Byggdamm och byggstök... Det tycker jag man borde få betalt för att ha hemma hos sig...

Ah, ni hör ju, det var för tidigt för mig att närma mig ämnet. Mitt sedvanliga guldfiskminne fungerar inte när det gäller renoveringsumbäranden. Och hur länge är man nöjd? Och hur nöjd är man på en skala mellan mätt på pulvermos och korv (1) och åkt Daemon på Tivoli (10). Jodå, jag är nöjd, hallmattan käkar inte upp lika många vantar men ändå känns det som närmare pulvermos än Daemon. Jag förstår att det finns många som har inredning som ett intresse men jag har inte det. Jag anpassar mig blixtsnabbt till det nya, nu när vi har en hall och toa igen. Jag har det liksom lite på känn att nyårsaftonens bad i badtunna och hopp i fluffsnö är något jag kommer att prata om på ålderdomshemmet medans hela halltraumat som tur är, både umbäranden och hur fint det blev kommer att vara glömt.
Hoppas ni har en alldeles underbar morgondag och snö att busa med i det friska vädret Kram

KAOS-OS?

Nu är det feng shui i Stökrikets hall. Det finns ingenting, inte ens golv. Stort hål i golvet. Hålet i golvet i källaren har de gjutit igen. Vattenskadan håller på att åtgärdas och rören ska bytas i ungefär hela huset. Suck... Stökrikets hela hall har flyttat in i vardagsrummet (gissa om det blev mindre stökigt?). Sågspån och grus överallt i hela huset. Idag har jag verkligen försökt hålla mig hemifrån, även om det varit min lediga dag.

Det som känns riktigt bra är att det inte var vi själva som satt och fånglodde på varandra och sa -Åh, kan vi inte fixa till lite i hallen... Då skulle jag nämligen aldrig sluta vara bitter över mig själv. Nu är det vattenskadan som gjorde det och det känns mer ok. Mer ok att livet smiskar till en lite än om det hade varit jag själv som med öppna ögon gick in i byggstöket.

Jag tänker försöka påminna mig själv i fortsättningen om hur mycket jag hatar att bo på en byggarbetsplats. Mannen försöker plugga mitt i allt detta... Så, eh, vi kan väl tillstå att vi båda är lite less... Byggstök är inte något som precis gör kungen och drottningen i stökriket saliga. Tvärtom blir vi trötta och lättstötta, tjatiga och gnatiga, bråkiga och tråkiga, gnälliga och skälliga osv osv. Vad lätt det var att rimma till då... Kanske kan vi arrangera KAOS-OS (släkt med hemma VM ). Hopp över hål i hallen med vällingflaska, grussparkning ( först till 10 kilo), spånskivedans och sågspånsmaraton. Den som gör minst avtryck i nygjutna betongolvet och först hittar sin jacka i den gigantiska jackhögen kommer till finalen. Lyckas man sen lokalisera två likadana skor, två tandborstar och en nagelsax kan man vara säker på medalj. Kanske kan vi göra affär av det här och sälja biljetter. Kom och köp, parkettplats till KAOS-OS, se Kaosfamiljen springa 20 meter avloppsrör... Tror ni vi får ihop till åtminstone en fläskig godispåse av intäkterna?

NEG, NEG NEG

Mitt mantra funkar sisådär... Just nu är jag mest nöjd med att jag inte var kvinna för hundra år sedan och alltid måste vara utan rinnande vatten. Sen är jag väldigt tacksam mot vännerna som stöttar, peppar och skrattar med oss. Vi har lyckats bjuda bort oss på middag hela helgen. Annars känns det sisådär måste jag erkänna. Kämpar också med att åkalla guldfiskminnet. Att tänka nä men vilket fint hus, kanske vi skulle köpa det här... synd att det är en vattenskada i det bara men det kan man väl fixa... Det har just slutat droppa fast vi slog av allt vatten redan igår...

Vatten ute vatten inne vatten i SINNE!!!!

Det hällregnade ute. Vis av gårdagens misslyckanden på grund av vädret tänkte jag omorganisera lite i köket. Nu kunde väl ingenting gå fel? Ni vet den där gamla tanken som man bara inte ska tänka. Storebror och jag började ordna och pyssla. Rev ut allt från skafferiet och några skåp. Nu skulle det bli ordning på torpet! Först blev det förstås stökigare än någonsin men flitens lampa brann.

Efter en stund gick vi ner i matkällaren för att hämta lite saker. Där hittade vi en onaturlig pool med vatten på golvet och drop-drop från taket. Jamen TJOHO!!! Jag som just tänkt att jag varvat ner helt och är beredd på lite arbete och semesteräventyr. Stor vattenskada och renovering av badrum var INTE det jag tänkte på då , ALLS.

#€#?? (en massa fula ord). Jag blir så megasuperduperfuckedup, det här är BOTTENLÄGE. Det enda jag just nu kan göra är väl att lägga ut en blogg för att glädja er andra som inte har vattenskada. Tror inte ens att de personer som är otroligt intresserade av heminredning och älskar att fundera på klinker skulle önska sig detta (själv är jag gravt ointresserad, jag vill bara att saker ska funka). Så alla ni med hela vattenledningar och droppfria tak gläd er, för att inte tala om ni som bor i hyreslägenheter...

Ok, tänk tänk tänk Jenny... Hur ska vi vrida på det här? Visst, vi har vattenskada men det här är inte det värsta som kan hända en människa. Alla är friska och vi tycker om varandra. (Nu har jag inte tid att skriva mer, måste upprepa mitt nya mantra, det här är inte det värsta som kan hända en människa, alla är friska osv)