Kläder

Jösses, så det flyter runt kläder här. Sex personer plus kompisar gör att det blir en del. Torra kläder, blöta kläder, smutsiga kläder, uddastrumpor och nån annans kläder. Det ligger kläder i drivor. Kläder som just blivit för små, fläckiga och måste specialbehandlas eller trasiga och kanske kommer att lagas en vacker dag. Ibland blir man nästan övermannad av tanken på vilken kraft korrekt klädhantering skulle kunna ta.

Nåja, som med det mesta annat så strävar vi inte efter perfektion utan funktion. Kanske är det en väg till att slippa bränna ut sig, våga vägra perfektion. Det mesta löser sig och ger inte stora framtida men. Nu tänker jag trycka i mig godis och surra lite med Mannen. Sov gott

Jag hade en plan

Storasysters lag, där jag är tränare, hade fotbollscup. Mannen jobbar. Jag hade planerat allt i minsta detalj. Smart som Sickan i Jönssonligan hade jag tänkt att Lillasyster skulle vara hemma hos räddarfamiljen. Hon leker jättefint med deras son och de var vidtalade. Lillebror skulle funka att ha med. Å så tänkte jag den där tanken som man aldrig någonsin ska tänka, Nu kan väl ta mej fan ingenting gå fel...

Helt plötsligt sätter sig Lillasyster på bakhasorna. Aldrig i livet att hon vill leka, hon vill vara med sin MAMMA! Så cykla till fotbollsplanen med tre barn. Särskilt nöjd var jag verkligen inte. Jag bet ihop tänderna och mumlade fula ord bakom stängda läppar.

Döm om min förvåning, inget blev som jag tänkte mig. Lillebror blev less på en blink så han följde med sin grannkompis hem. Lillasyster klarade fem timmar på fotbollscup. I fem timmar höll hon mig i handen eller i jackan. Stod brevid som ett plåster, men ändå, det funkade. Kanske blir man sån av vara ett småsyskon, van att hänga med, ställa om sig och trivas med tillvaron. Jag är mäkta stolt. När cupen var slut fick hon en välförtjänt godisrem.

Det blev för mig precis som det brukar bli för Sickan. Det funkade även om det inte gick riktigt enligt planen. Ikväll har jag sett ruskig teater och spelat lite spel. Storebror och jag hade en plan för kvällen. Nyss skickade jag ut Storebror och Storasyster i köket för att diskutera orättvisor och hur de vill att vi ska hantera sånt. Diskussionen går hög, förhandlingen är hård. Det ska bli spännande att se vad de kommer fram till. Ingen dag är den andra lik. Det är underbart med ungar...

Älskling, låt oss göra livet enklare

Som du vet har Lillebror och Lillasyster fått dille på att klistra upp klistermärken överallt. I själva verket allt som de hittar som är klistrigt. Märken från äpplen, det som brukar vara runt frimärken osv. Du är ju också bekant med att hallen inte lyckats så bra med att konvertera sig från vinter till sommar. Det är hur mycket kläder som helst överallt, från källaren och hela vägen upp till taknocken. Upphittatlådan håller på att spränga alla gränser. Varje ledig plats i hela huset har en alldeles egen hög med saker-vi-inte-vet-vad-vi-ska-göra-av-grejer. Ingen hittar någonting någon gång.

Kort sagt, det ser ut som fan hemma hos oss. Vi skulle inte behöva en städdag, vi skulle behöva en städmånad. Och antagligen skulle det vara liksom ogjort efter en kvart igen.

Därför har jag ett radikalt förslag. Vi säljer vårt lilla hus. Fast vi fixar inte till allt innan. Allt för köparens bästa och vår enkelhet förstås. Då kan köparna, efter renoverat (för det verkar ju alla göra), titta på korten och känna sig riktigt nöjda med sig själva. När vi sålt huset hyr vi en flyttbuss och skickar in alla våra pinaler i. Sen åker vi till vårt nya ÄNNU mindre hus och plockar ut bara de prylar vi verkligen behöver. Resten skänker vi till myrorna och så firar vi med en sån här tårta. Vad sägs???

Skönt att vi inte var ensamma

Om att komma försent till skolavslutningen imorse. Vi kom precis efter barnen som tågade in i kyrkan. Hurra, det tar alltid en miljon år att ta sig ut från vårt hus. Även när vi tänker att vi är i god tid kan vi lyckas komma försent. Någon som glömt strumpbyxorna, gå på toa eller också bara står och vimsar en stund (tyvärr är vimsningen oftast min).

Jag såg en viss gemensam faktor hos de som var lite sena. Kändes som om det var ju fler barn desto större möjligheter till knas. Nå, då kanske vi kan förlåta oss. I alla fall i efterhand. Sitter just nu och tittar på en vacker (helt objektivt förstås) unghop som äter chips och popcorn. Igår kände jag mig lite missnöjd med att vi inte städade. Idag är jag mer än nöjd. Snacka om onödigt arbete att städa innan fredagsmyset... Förresten, vad kul att några verkar hänga med från den andra Bloggen. Kommentera gärna sånt blir jag jätteglad av. Ha en trevlig kväll

Året hosta

I natt har jag sovit ungefär tre minuter i taget, sen har jag vaknat och hostat några minuter. Till slut bäddade jag så att jag satt och sov. Att jag är trött idag är årets understatement. Det är inte så praktiskt när man har Lillebror och Lillasyster att ta hand om. De berättar historier om åme och slå me eller ingen och dum i munnen på varandra. Total livsglädje, kruxet är att Kaosmamman bara vill dra något gammalt över sig och hosta ihjäl sig snabbt om det nu är det jag ska göra.

Efter en stund kommer syskonen Lill på att de ska studsa ute på studsmattan. Jag blir jättelycklig och tänker just brista ut i en lång aria som lovsång över studsmattan när, just det Krax, krax HOOOOOST. Den här dagen är nog bara att försöka ta sig igenom

Inre och yttre kaos

Det dräller av grejer överallt på gården. Hela farstukvisten är överbelamrad med olika saker. Hallen har någon städat med en handgranat. Men när vi säger hej brukar det vara med ett leende. Jag tänker citera hemligadamen “Att vårda vårt yttre är inte den här familjens starka sida, det är vår största styrka”. Ja jösses, det skriver jag under på. What you see is what you get.

Vi låtsas så lite som möjligt, vi är som vi är i all vår uselhet. Om vi frågar om ni vill dricka kaffe är det inte för att vara artiga, då är det för att vi verkligen vill det. Är någon ledsen så pratar vi om det. Vi tänker inte att lyckan hänger på om våra skor står i raka rader. Ibland kan man nog tänka att en Kaosfamilj inte har ordning på någonting. Det kan den visst ha. Stökig hall kan vi klara, men när det gäller hur vi mår och hur vi har det måste det vara ordning. Föräldrarna i den här Kaosfamiljen bråkar förvånande sällan...

Ang trötthet

Ibland känner man sig lite trött när kvällen kommer. Och med andra småbarnsföräldrar pratar man gärna om trötthet. Hm, få se nu. Om man skulle vara pigg när kvällen kommer borde det innebära att man haft en riktigt dålig dag... En helt ospeciell dag då inget särskilt hänt och man inte har engagerat sig speciellt i någonting... Så heja tröttheten... Du är trött, alltså har du levt fullt ut!