Älskling, låt oss göra livet enklare

Som du vet har Lillebror och Lillasyster fått dille på att klistra upp klistermärken överallt. I själva verket allt som de hittar som är klistrigt. Märken från äpplen, det som brukar vara runt frimärken osv. Du är ju också bekant med att hallen inte lyckats så bra med att konvertera sig från vinter till sommar. Det är hur mycket kläder som helst överallt, från källaren och hela vägen upp till taknocken. Upphittatlådan håller på att spränga alla gränser. Varje ledig plats i hela huset har en alldeles egen hög med saker-vi-inte-vet-vad-vi-ska-göra-av-grejer. Ingen hittar någonting någon gång.

Kort sagt, det ser ut som fan hemma hos oss. Vi skulle inte behöva en städdag, vi skulle behöva en städmånad. Och antagligen skulle det vara liksom ogjort efter en kvart igen.

Därför har jag ett radikalt förslag. Vi säljer vårt lilla hus. Fast vi fixar inte till allt innan. Allt för köparens bästa och vår enkelhet förstås. Då kan köparna, efter renoverat (för det verkar ju alla göra), titta på korten och känna sig riktigt nöjda med sig själva. När vi sålt huset hyr vi en flyttbuss och skickar in alla våra pinaler i. Sen åker vi till vårt nya ÄNNU mindre hus och plockar ut bara de prylar vi verkligen behöver. Resten skänker vi till myrorna och så firar vi med en sån här tårta. Vad sägs???

Skönt att vi inte var ensamma

Om att komma försent till skolavslutningen imorse. Vi kom precis efter barnen som tågade in i kyrkan. Hurra, det tar alltid en miljon år att ta sig ut från vårt hus. Även när vi tänker att vi är i god tid kan vi lyckas komma försent. Någon som glömt strumpbyxorna, gå på toa eller också bara står och vimsar en stund (tyvärr är vimsningen oftast min).

Jag såg en viss gemensam faktor hos de som var lite sena. Kändes som om det var ju fler barn desto större möjligheter till knas. Nå, då kanske vi kan förlåta oss. I alla fall i efterhand. Sitter just nu och tittar på en vacker (helt objektivt förstås) unghop som äter chips och popcorn. Igår kände jag mig lite missnöjd med att vi inte städade. Idag är jag mer än nöjd. Snacka om onödigt arbete att städa innan fredagsmyset... Förresten, vad kul att några verkar hänga med från den andra Bloggen. Kommentera gärna sånt blir jag jätteglad av. Ha en trevlig kväll

Året hosta

I natt har jag sovit ungefär tre minuter i taget, sen har jag vaknat och hostat några minuter. Till slut bäddade jag så att jag satt och sov. Att jag är trött idag är årets understatement. Det är inte så praktiskt när man har Lillebror och Lillasyster att ta hand om. De berättar historier om åme och slå me eller ingen och dum i munnen på varandra. Total livsglädje, kruxet är att Kaosmamman bara vill dra något gammalt över sig och hosta ihjäl sig snabbt om det nu är det jag ska göra.

Efter en stund kommer syskonen Lill på att de ska studsa ute på studsmattan. Jag blir jättelycklig och tänker just brista ut i en lång aria som lovsång över studsmattan när, just det Krax, krax HOOOOOST. Den här dagen är nog bara att försöka ta sig igenom

Inre och yttre kaos

Det dräller av grejer överallt på gården. Hela farstukvisten är överbelamrad med olika saker. Hallen har någon städat med en handgranat. Men när vi säger hej brukar det vara med ett leende. Jag tänker citera hemligadamen “Att vårda vårt yttre är inte den här familjens starka sida, det är vår största styrka”. Ja jösses, det skriver jag under på. What you see is what you get.

Vi låtsas så lite som möjligt, vi är som vi är i all vår uselhet. Om vi frågar om ni vill dricka kaffe är det inte för att vara artiga, då är det för att vi verkligen vill det. Är någon ledsen så pratar vi om det. Vi tänker inte att lyckan hänger på om våra skor står i raka rader. Ibland kan man nog tänka att en Kaosfamilj inte har ordning på någonting. Det kan den visst ha. Stökig hall kan vi klara, men när det gäller hur vi mår och hur vi har det måste det vara ordning. Föräldrarna i den här Kaosfamiljen bråkar förvånande sällan...

Ang trötthet

Ibland känner man sig lite trött när kvällen kommer. Och med andra småbarnsföräldrar pratar man gärna om trötthet. Hm, få se nu. Om man skulle vara pigg när kvällen kommer borde det innebära att man haft en riktigt dålig dag... En helt ospeciell dag då inget särskilt hänt och man inte har engagerat sig speciellt i någonting... Så heja tröttheten... Du är trött, alltså har du levt fullt ut!

Barn är kloka

Ibland är barnen klokare än vi. I morse var Lillebror och Lillasyster helt i gasen för att de skulle på kalas. De fnattade runt och ingenting vettigt blev gjort. Kaosmamman blev mer och mer irriterad. Tjatade, bönade och gapade. Försökte styra in hattifnattarna på rätt spår under hot och lämpor. Storasyster stod och såg på. Till slut sa hon: -Men mamma, varför tjatar du på dom? Det är ju dom som är intresserade av att gå på kalas...

Jag tryckte handlöst på save till min hårddisk. Kanske är man klokare när man är 8 än 38...

En riktigt äkta katastrofdag

Hela familjen vaknar 08.02. Vad ger ni mig för den? Finns det någon tid på dygnet annars när vi GARANTERAT SOVER? Nej, just det men mellan 7 och 8 gjorde vi det. En dag jag lätt skulle kunna stryka (inte med strykjärn förstås för då brukar jag nästan bränna upp huset). Parkeringsböter för 350:- är väl till exempel vad varje småbarnsmamma som just handlat längdåkningsskidor för över 1000:- drömmer om. Att organisera Nobelmiddagen måste vara en baggis i jämförelse med att organisera en vecka med Kaosfamiljen. Nobelmiddagen är vad jag förstår bara en endaste dag...