Massor med mysig snö men ibland blir det inte som man tänker sig när man tar ledigt för att Kaosfamiljen ska ha det mysigt. Idag har barnen bråkat från morgon till kväll. Framförallt har Storebror och Storasyster retat hål i huvudet på varandra. Inte ens när syskonen Lill gick till kompis kunde de hitta på något annat än att gå efter varandra och tjafsa, gnälla och gapa på varandra. Kaosmamman tänkte att om vi går ut och åker pulka blir det bättre, icke. Efter en stund blev jag less och gick upp på garagetaket för att skotta av det. Snö är fint, det dämpar ljud så bra. Jag kunde bara höra lite avlägset att det fortsatte i bråkspåret. Suckade lite och skottade vidare. Det är social träning brukar min mamma säga när barnen bråkar. Så då har man alltså ofrivilligt varit på socialt träningsläger idag då...
Kanske ligger det något i det. Konflikter leder till utveckling. I konflikter möts man förhoppningsvis och lär man sig något. Både om sig själv och den andre. Var man själv står, vad man vill och vad den andra personen vill. Att argumentera för sin sak och lyssna osv osv. Har just läst ut Katerina Janouchs bok Bedragen. En mycket bra bok som bland annat handlar om social träning i den familj som man själv försöker sig på att skapa. När livet rullar på med barnbråk, VAB och sura handdukar och man själv ska förställa vuxen...
En tanke som slår mig när jag läser boken är hur viktigt det är att fortsätta mötas. Inte bara träffas och utbyta praktisk information utan verkligen mötas. Stanna upp och berätta vad man känner och tänker. Det har hänt en hel del sedan Mannen och jag träffades. Förhoppningsvis utvecklas man hela tiden och då gäller det att hänga med så vi inte tappar bort varandra. Klart vi måste skriva om våra livskartor tillsammans ibland, vad vill/tänker/känner du/jag/vi numera? Så nu, dags för tekopp med Mannen. Hoppas ni har en trevlig kväll
