Friday night is going to be alright...

Här är kortet från fredagens sockmys.

Och jo, idag på badhuset lånade jag en sax och så gjorde vi klippet. Bort med två dreadlocks från Lillasysters nacke. Jag är av den bestämda uppfattningen att om man har masor med hår så behöver man inte allt. Vi startar trend när det gäller kort underhår i nacken på småtjejer. Hon är löjligt söt ändå, vilket retar henne mer än allt annat, när man är yngst vill man INTE vara söt, hon står ut med nästan vad som helst utom att någon kallar henne söt. Det och liten är som skällsord.

Vi verkar inte ha så tur med vädret...

Och inte har jag haft så tur med tänkandet idag heller. Jag har liksom hållit på med allt samtidigt... Då blir lätt så här när kvällen kommer. Man upptäcker att ojdå, här höll jag ju på med sockmemory och seriös sortering... innan det vankades middag och fotbollsträning...


Sånt händer. Och regn verkar hända oss imorgon. Blötaste midsommaren i mannaminne kan ju också bli minnesvärd. Är inte dåligt väder lite styvmoderligt behandlat? Ärligt talat, vi som bor i Sverige kan väl inte låta risigt väder förstöra allt för oss. Statistiskt sett vinner väl risigt väder och hur blir det om man låter vädret bestämma hur man har det? Äh, god mat och trevligt sällskap så dansar vi väl på Perstorpsbordet ;-). Om vi leker något skulle vi ju kunna ha vattentema... Vem vattenkammar sig snabbast och sånt. Låt oss uppvärdera fulväder till kulväder. Ha en trevlig midsommar underbara Bloggläsare. Nu måste jag försöka röja fram sängen. Kanske utmana Mannen i midnattsmemory? Midsommarkram på er

Lördagsmyys...

En lördagkväll i tvättstugan kan vara trevligare än man kan tro. Allt som behövs är en arbetssam sjuåring med ideer, lite bra musik, två tandpetare och godis. Vi hade riktigt mysigt när vi dansade i ordning tvätten Lillebror och jag. Ibland blir man nästan galen över att ha ett barn med så mycket ideer. Som förra veckan när han och kompisen hittat massor med mask och kom in och frågade efter en skärbräda och en hammare... men för det mesta är det roligt. Ungen har sällan tråkigt...

Pratade med en kompis idag om Kaos. Vi kom fram till att om alla människor vore ordningssamma och eftertänksamma skulle världen se helt annars ut. Även om det inte alltid är så tacksamt (eftersom det är så fint med planering och struktur) så behövs de kreativa ide´sprutorna, de ostrukturerade och möjlighetstänkarna också.

Och vad vet man, om Lillebror inte sväljer ihjäl sig på 10 kronor eller något annat så kanske han blir uppfinnare om vi inte kväver hans kreativitet. Om han har hundra ideer så är 75 av dom underbara och 25 fullständiga katastrofer. Ordet omöjligt finns inte för honom. När han har tråkigt brukar han bryta arm med sig själv en stund... Dock ska det bli spännande och se hur det blir när han börjar "den riktiga" skolan till hösten. Skolan brukar inte riktigt vara skapt för personer med egna ideer om allt. Imorgon ska vi göra stort sockmemory :-) Ha en trevlig kväll

Kaosgudinnan roar sig och tror på bråk...

Vi ställde in skärpan på våra ögon. Svetten lackade i pannan. Händerna på föräldraparet flög över tävlingsytan. PAR!!! PAR IGEN!!! (Shit, och jag som just hade handen på en av dom där rosa)... Spänningen var olidlig, vem skulle vinna. Tyvärr måste jag meddela att Mannen tjuvtränat och "pluggat" in sockarna. Han vann vårt sockmemory stort... Roligt var det i alla fall. Man blir lite mindre psykotisk av att sortera tvätt tillsammans... På kortet ser ni vår sockhög efter vårt lyckade sockmemory, lägg märke till påsen med de hopplösa sockarna...

Och så måste jag säga att jag precis som Terri och Skriet tjejerna tror på bråk. Bråk både med barn och sambosar/ äkta hälfter. Hur ska något kunna utvecklas utan lite tjafs och konflikter? Det är sällan två människor tycker precis samma sak och framförallt inte om vems ansvar det är att plocka bort den sura handduken/ feja toan / komma i tid till skolan. Om man tänker sig att grunden i en familj är att det SKA bråkas lite. Vi fostras allihop av att stötas och gnuggas mot varandra och förhoppningsvis blir vi klokare och klokare... Att veta vad man själv känner och vill och konflikthantering är en väldigt viktig kunskap för att klara sig i samhället... Kram på er alla duktiga ofrivilliga bråkisar