Senaste nytt från Kaosfamiljen

Lillasyster läser o har gjort om hela sitt rum till en kreativ kartongverkstad där hon pysslar o läser. Blippar mycket med telefonen.

Mannen jobbar på. Han och Lillebror kör karate och har hittat "Makers space", en typ uppfinnarverkstad som roar dom väldigt. Lillebrors övriga intressen kan nog sammanfattas i dator, mobil o Lego. Näst Storebror världens lugnaste tonåring.

Storebror har flyttat hem igen o ägnar sig åt att vara en lite hjälpande hand hemma i väntan på att han ska veta vad han ska göra av sig. Målet är nog universitetet men han har en bra bit kvar då han är långt ifrån godkänd i en enda termin på gymnasiet.  Storasyster tränar, praktiserar, pluggar, dräller med kompisar o snapchatar 24/7 med unge herr jättesöt-snäll-rolig-fast-det-är-komplicerat (jösses så skönt att inte vara 16 med alla känslor som det innebär fast det är kul att se henne glimra).

Kaosmodern har ploppat in en massa pengar på Coop kortet och tagit tjänstledigt från jobbet tills 1/8 för att plugga enstaka kurser på Universitetet.  Kommer att jobba 20% och plugga resten. Skönt med en paus från jobbet då jag jobbat länge o var lite matt på målgruppen,  cheferna o delar av arbetsgruppen i höstas. Ett sätt att inte bli bitter kärring utan söka ny input. Känns mer än jättekul.

För övrigt gläds jag åt att det trots allt det galna som händer i världen (läs Trump o Putin) så finns det hopp. Världen vaknar, reagerar och sluter sig samman. Rädsla kan bara botas med kärlek 💕.

Hoppas att ni också har det bra. Kram

Orättviiist...

Jaha, då har den gamla diskussionen dykt upp igen. Lillebror tycker absolut att vi ska hålla Lillasyster från att se Star Wars 3 tills hon är 9 och ett halvt. Annars har nämligen orättviiist drabbat honom. Något som med jämna mellanrum kommer över någon av barnen.

Grunden är att livet inte är rättvist, inte det minsta faktiskt. Det må vara att jag tycker att man bör försöka jämna ut orättvisor men det går inte att göra allt rättvist. Dessutom tror jag att det är bra för barn att få längta och även träna på både att vara den som inte får och den som får.

Skulle vi vara rättvisa skulle ju alla få fotbollsskor när Storasyster får det och alla skulle äga svarta "fladderbyxor", klänningar och klackskor. Vårt uppdrag som föräldrar är inte att se till att det blir rättvist utan att barnen får ungefär det de behöver. Storasyster och Lillasyster får mer på fritiden utifrån att de sina intressen. Lillebror får också börja dansa om han vill. Vi tvingar inte alla att spela trummor för att Storebror gör det. Inte får alla var sin skruvdragare heller bara för att Lillebror tycker att det är höjden av lycka. De har alla olika intressen och de pengar vi har att tillgå är ju inte direkt något förskott på arvet. Vi utgår ifrån behov helt enkelt.

Ifjol fick Lillasyster en splitter ny cykel i födelsedagspresent. Storebror har haft en ny cykel (som Lillebror håller på att älska sönder nu) och Storasyster fick en ny för några år sedan. Den största anledningen till att Lillasyster fick en ny var att vi inte hade någon i passande storlek, att hon hatar att vara yngst, ha minst däck och inga växlar= cykla saktast. Dessutom kunde vi inte komma på något annat vettigt att ge henne...

Så dagens diskussion om orättvist hamnade där den brukar hamna. Om Lillebror verkligen vill att vi ska börja vara helt rättvisa så kan vi börja med att be om ursäkt för att han varken har en egen hårborste, ringar, läppglans, hårtofsar eller någon rosa dagbok. Sen tänker vi kompensera honom för det storligen nu när han fyller 10 i juli. Dessutom tänker vi i så fall vänta ett par år till innan han får mobiltelefon eller något som liknar en dator eftersom Storebror var bra mycket äldre innan han fick det. Låt oss säga att han inte antog erbjudandet om total rättvisa.

En sak som vi föräldrar däremot pratar en del om sinsemellan är fördelning av tid och uppmärksamhet. Finns det någon som behöver mer än den får? Finns det någon som får mer än den behöver? Det är mer intressant att fundera på än vem som gjorde vad vid vilken ålder och om det verkligen var rättvist att Lillasyster fick en ny cykel (i och för sig ingen som funderade på då de känner Lillasyster och bara log åt förklaringen om varför hon fick en cykel)...

Hoppas att ni har det bra, även om världen är orättvis... Kram