Hur uppgraderar man sitt logistikprogram?

Fotbollen har dragit igång och i veckan är det dansläger. Oväntat längväga besök och så den där känslan av att sommaren håller på att ta slut och att vi förstås "måste" njuta av varje sekund. Den där nä men åh- känslan. Har vi hunnit med allt?

Svaret är precis som alla andra somrar nej, vi har inte hunnit träffa dom och dom och inte göra det och det. Inte har vi tagit tag i något av det där vi skulle göra på regniga dagar heller.

Samma regler gäller för semester som för alla andra dagarna. Undvik att tänka måste och var nöjd med det vi har gjort/ inte gjort istället. Livet är ingen tävling och vi kan träffa vänner i höst eller något annat år. Så och med röjningen i källaren. Årets konserter, lästa böcker, skrotardagar och mys med familj och vänner har varit bra, punkt. Det går inte att hinna allt. Framförallt inte när man är en Kaosfamlj där det kan ta 2,5 timmar bara för att få ihop fyra personer med rätt badkläder för frakt till bad. Inte har vi tagit bort schampoflaskor ur duschen heller. Hm, då ville vi väl inte det då...
Hur många av de här tror ni är tomma?

Nu måste jag gå och lägga mig (även om det känns ovant, jisses vad vi vänt på dygnet). Jag ska skjutsa till Storasysters dansläger imorgon bitti och sen ska vi till goa mosters stuga. Mannen underhåller våra långväga gäster på annat håll men vi möts kanske med flytvästar någonstans. Tror att jag behöver uppgradera mitt logistikprogram litegrann eftersom det känns ringrostigt nu när vi kör någon variant av light-vardag och sista semesterryck samtidigt.

Sköt om er, kram

Schlager, logistik och relationer...

Eftersom ungefär allting verkade vilja hända här i helgen har vi haft det lite logistikigt. Mat hit och dit och skjutsande dit och hit. Lite kusiner på det. Massa roliga saker. Med en lånad bil och lite kommunikation så kan man få det mesta att fungera. Det mesta som man vill alltså.

Hips vips fick jag vikariera som vuxen på Melodifestivalens genrep. Passade på att ta med Lillebror och Lillasyster också. Tjoho! Säga vad man vill om melodifestivalen men det är show, det är fest och det är glims. Sånt där som februari annars inte brukar stoltsera med. Sen blir det ofta drama och så får vi ju förfasa oss också förstås. Fel låt vann, gräsliga kläder och hur kan man säga sånt i tv... Som om de flesta barn inte hört värre saker hemma (och som Ugglas sjöng om, till och med av folk som säger sig älska varandra) eller på skolgården ;-)... Jag tycker det är kul. Inte världens viktigaste förstås men schysst underhållning.

Men det klart det är lite ytligt. Lite väl mycket utseende och oviktiga saker. Det är därför som jag tycker att det är så viktigt att prata med barnen om det andra och om relationer. Vara en motvikt. Visst, sminka dig och lacka naglarna, skaffa löshår men det är ändå andra saker som är viktigast. Storebror ylar inte av lycka när det gäller relationsfilmer och "prat om saker" men jag försöker ändå. Annars blir det mycket spel eller filmer med ensam man räddar världen/ jagar skurk/ dödar massor med folk för att de inte tycker som han osv osv. Efter att i åratal pratat med både män och kvinnor har jag länge haft det här på känn och då sviker vi både killarna och tjejerna om vi inte försöker motarbeta stereotypa könsroller. Relationer blir bättre om vi får vara bara vi, inte ni kvinnor ska alltid eller typiskt karlar. Du och jag... Vill hela familjen samarbeta så går det...
Och där hamnar jag tillbaka till intresset igen. Om vi vill att relationer ska fungera gör de oftast det. Man kommunicerar och fixar. Pussas lite mellan skjustningarna. Lyssnar och gör det bra för varandra. Det viktiga är inte vem som städar, skjutsar, tvättar och vem som bakar brödet, bara fördelningen när det gäller arbete hemma är hyfsat rättvis. Under veckan har jag pratat i olika sammanhang om att hålla ordning på relationer. Lägga saker i rätt korg... Om Mannen och/ eller jag har en kris har barnen egentligen inget med det att göra. Det är vi vuxna som ska fixa det. Vi kan alla lagga lite ibland. Är det lite knepigt kan vi behöva hjälp av någon utifrån. Ringa en vän för att höra hur allt låter, gå till en kurator, läsa relationsbok, starta en grupp på nätet, vad som helst som inte är att dra in barnen. De behöver få vara barn i familjen och få ha sina relationer, utan att jag berättar vad de "borde" tycka och ha dom att ta ställning. Vad tänker ni om det här med könsroller, män från mars, kvinnor från venus och relationer? Kram på er

Personalfest i familjen AB

Borde förstås kolla upp lite logistik framåt, ordna och grejja, strukturera i hallen eller någon annanstans men nej. Här görs ingenting sånt där, punkt. Här processas helt andra saker och så tar vi allt som det kommer. Storebror missade trummorna i veckan. Strunt i det. Han hinner spela någon annan vecka.

Nu ska Mannen och jag öppna en Twistpåse, voila´ personalfest ;-). Kram på er

Den moderna sortens husförhör?

Jag tror att husförhör är vanligare än man tror, den moderna sorten alltså. Då där någon (läs mamman) försöker luska ur resten av familjen vilka aktiviteter som bör/ kan/ ska gå av stapeln och hur logistiken kan tänkas behöva se ut...
Imorgon är krävs det logistik med stort L till exempel...
Ha en trevlig dag

Logistik-peak?

Imorgon slår Kaosfamiljen antagligen någon form av logistik- rekord. Storebror har trummor i Staden klockan 18.00 (kräver skjuts). Storasyster har dans i staden klockan 18.30 (kräver också skjuts). Det är ett föräldramöte för Storebror och ett för Storasyster med start klockan 18.30. Mannen vill helst lyssna på högstadierektorn, en önskan som beviljas, han har nämligen hört lågstadie varianten två gånger redan. Dessutom behöver våra två små troll komma sig i säng ungefär klockan 19.00. Tjoho... Enligt den här ekvationen skulle Kaosfamiljen behöva vara minst fyra föräldrar.

Tänk er att vi kommer att ha varit på i runda slängar 40 föräldramöten när Lillasyster går ut nian... Och då har jag inte räknat med mötena på förskolan och olika aktiviteter. Från den horisonten känns det känns bra att "bara" ha fyra barn ;-). Bara att hålla reda på möteslapparna är ett elände. Vi har inte skickat in en enda ja tack vi kommer och vill ha te och kaka lapp. Dåliga föräldrar. Går på mötet och fikar om det blir något över... Det är tur att det finns en massa seriösa och goda föräldrar, vore alla som vi skulle systemet bryta ihop. Till vårt försvar ska sägas att vi är väldigt tacksamma om det blir något över till oss...

Tack vare min underbara mor och far som har den goda smaken att bo nära och tycka att en hoper barnbarn kan förgylla dagen så kommer morgondagens logistikpeak att gå som en dans. Tänk sån tur vi har. Ett bra socialt nät kan aldrig någonsin mätas i pengar. En blomma till dom (och till oss, bara för att vi kämpar på med att vara oss). Kram på er

Och där fick vi logistik-ledigt...

Just idag är livspusslet inga problem att få ihop. Inte blev jag lyckligare för det. Kruxet är att pusslet just idag har en extremt tråkig färg. Magsjuka.... Och det är ju något som aldrig någonsin passar. Jag menar hade man haft ett helt oviktigt jobb hade man ju varit arbeslös... Och idag skulle jag egentligen ha gjort en jätterolig grej på jobbet... Nåja, vad är väl en bal på slottet? Nu kan jag ju passa på att lägga in Katarinas award och skriva 3 saker om mig.

1. Jag tycker att det är löjligt roligt med blommor och barn

2. Jobbar med vuxna missbrukare och trivs för det mesta riktigt bra med det

3. Tycker alltid att människor är intressantare än saker

Tack Katarina. Ok, och svårt att välja men jag skickar vidare till

Harpasione för att hon är en underbar sannningssägare.
Bina som har bloggen Jag kommer aldrig överleva med livet i behåll (bara bloggnamnet är härligt).
Och så Eva för att hon skriver, funderar och reser. Det skulle jag också vilja göra när jag blir "större".

Ha det så fint allihop och ta hand om varandra. Nu ska jag njuta av min logistikfria dag. Kanske ska jag åka lite madrass med Lillasyster (hon och jag är friska, än) Kram

Idiotkväll

Ibland överraskar vi varandra, Mannen och jag. Inte såna där romantiska överraskningar, nej nej. Oftast har det med logistik att göra. I kväll när jag kom hem från en intensiv dag på jobbet hade jag en åt honom. Krattning med fotbollslaget. Mannen hade också en. Bio med filmklubben. Jodå, vi hade nog nämnt det lite löst för varandra någon gång men ingen av oss hade någon speciell koll och verkligen inte på att det skulle krocka.

Jaha, ja men inga problem. Lillasyster skulle väl kunna hänga med mig och Storasyster till krattningen. Lillebror skulle leka med en grannpojke en stund och sen skulle han gå hem och börja kvällsfika. Inga problem.

Redan att ta sig iväg blev ett projekt. Lillasysters stövlar är trasiga och Storasyster hade inga vantar. Bara en kratta också. Hm, vi tog med en sop och en kvart sena kommer vi oss iväg. Efter en stund på krattningen vill Lillasyster hem, Storasyster slutar kratta och jag börjar känna på mig att kvällen kommer att skena iväg alldeles väldigt om vi inte skyndar oss och krattar färdigt.
Efter att ha tjafsat med Storasyster halva vägen hem skakar vi av oss en hyfsat stor lövhög i hallen klockan halv nio. I källaren sitter Storebror och Lillebror och spelar wii...

Jamen tjoho... VARFÖR FUNKAR INGENTING AUTOMATISKT HÄR HEMMA? Jag dammsuger upp lövhögen och barnen samlar ihop sig och börjar bråka om vem som ska rosta mackor först och vem som ska sitta var. NU FIKAR NI BLIXTSNABBT ANNARS ÅKER NI I SÄNG UTAN FIKA! Storebror tittar uppfordrande på mig och vill intervjua den för tillfället enda hemmavarande bekanta yrkesarbetaren, som är läxan tills imorgon. Stön, jag vill helst att han ringer till någon annan bekant. Han vägrar. Lillasyster sjunger. Lillebror spiller sylt. Storasyster hävdar alldeles bestämt att Storebror kan intervjua henne. Jag borstar tänderna på syskonen Lill samtidigt som jag låter mig intervjuas. Gapa stort. -Hur trivs du på ditt jobb? Ok, tvätta ansiktet och händerna nu... -Vad är det bästa och sämsta med ditt jobb? Titta hit nu och gapa... och du går och tar på dig pyjamas...

Mitt i intervjun kommer Storasyster på att hon har utklädningsdag imorgon. Storebror och Lillebror kommer också på att de har utklädningsdag imorgon. Just när syskonen Stor och Lillebror börjat flänga runt huset efter utklädningssaker och Lillasyster bryter ihop kommer Mannen in genom dörren. I luv u Mannen, don´t you ever ever leave me....

Vissa kvällar är det inte konstigt om det känns som om man tillbringat dagen i en bikupa. Då är det bara att klappa sig själv på axeln och berömma sig... Nu blir det tekopp och logistikcheck med Mannen. Ha en trevlig kväll

Äntligen är OS över

så nu kan jag bli vacker igen. Det har varit trevligt men tyvärr har en hel del av min skönhetssömn gått till spillo. Alltid har det ju varit något man kunnat titta på /sova till... Sport är riktigt roligt och otroligt patetiskt på en och samma gång. Så pass fängslande att Mannen och ja knappt druckit te alls. Och så klart det märkts även om det mesta löser sig. Logistiken har inte en chans att fungera friktionsfritt när vi ägnat kvällen innan åt att följa stafetter. Kommunikationen uteblir lätt när vi koncentrerar oss på att en liten svart gummipuck ska landa bakom rätt utstyrda kille som vaktar en järnbur med nät... Tekoppen med Mannen på kvällen är A och O för att allt ska fungera. Det är då vi kan fundera och planera, skratta åt missöden och uppdatera oss i vad som händer i varandras liv.

Bortsett från att OS tagit mitt pandaansikte till en ny dimension är jag nöjd. Så hej hopp, dags för tekopp

Nya tag...

Tror ni att Kaosmodern har tid att hänga läpp något vidare värst länge? Eh, nä men så kan vi ju inte ha det. På jobbet rullar det på i ett sjuherrans tempo. Eftersom jag helt ödmjukt tycker att jag gör det rätt bra och milt sagt tycker att belöningarna uteblivit så bestämde jag mig för att köpa blommor åt mig idag på lunchen. Clivia och Svärmors tunga blev inköpen och de brukar palla det ständiga högtrycket (= ökenvattning). Har man tur och misssköter sin Clivia riktigt bra kan de till och med börja blomma...

Middag med trevlig kompis, goda skratt och snacka av sig lite om livets vedermödor och trevligheter. Tanka lite... En liten swich in på rean och utöka den sorgliga BH parken och så en lyckad rush till bussen. Hann med ca 30 sekunders marginal :-). Skjuts från bussen med trevlig bekant och så hemma.

Kolla på Lillebrors utslagna tand, lyssna på historier om Lillasysters bravader hos tandläkaren och hörselkontrollen, lista ut morgondagens logistikproblem, höra Storebror ösa ovationer över sina Wii-spel och spana in Storasysters fiskar och dans-moves... Och så stuva ner de stjärnögda pratbarnen i sina sängar...

Och så in på Bloggen och se att det är fler som tror på vilodagar och är duktiga på att "pensionsspara". Ingen har så trevliga läsare som jag, tack för era kommentarer söta ni... Nu dags för te med Mannen. Shit, nu fick jag bud om att morgondagens logistikplan sprack... Nåja, allt kan inte funka jämt ;-) dags att tänka kreativt... Kram på er