Visar inlägg med etikett alla hjärtans dag. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett alla hjärtans dag. Visa alla inlägg

torsdag 14 februari 2013

Hjärtans dag...

Ber om ursäkt för mitt nästan välordnade kort som jag la ut sist. Det var verkligen på gränsen till ett åh-vad-vi-har-det-mysigt-jämt-kort. Ber er att lägga märke till tidningen under tulpanerna samt den knöliga duken. Nåja, jag pliktar omedelbums med ett varför är det så svårt att öppna micron kort som plåster på eventuella "jamen om till och med hon den där hopplösa Kaoskvinnan kan ha det stämningsfullt omkring sig så är det kört för mig" såren ;-)... Håll till godo... En kompis la ut på facebook "en säck kärlek till alla härliga människor och fem säckar till dom som inte är så härliga just nu för dom behöver det nog ännu mer." Kloka hon, en aldeles underbar tanke och ack så sant. Visst kan man köpa guld och blommor en sån här dag. Uträtta storverk och ösa gosedjur och kärlek över de som redan har... Verkligen något att tänka på, vad vet vi om vart livet kullrar iväg oss. Vips kanske vi förlorar det som vi ser som självklart, kärlek, vänner, ekonomi, hälsa. Kanske råkar man gå och bli inte så härlig alls längre vid något dödsfall/ separation eller annan livskris, då är det kanske plötsligt jag som behöver de där fem säckarna ;-). Som den här hjärtans dag katastrofen. Inte lätt att veta vad som hänt men jag joppas jag aldrig blir så rädd så att jag ens riskerar dylika händelser/ inte behöver leva i ett land med massa vapen/ inte behöver vara med om att någon blir galen och mördar...

Alla hjärtans dag och stordåd i all ära men jag tycker att scenen i the Hobbit när Gandalf pratar med Galadriel är oerhört sann och fin. "Saruman believes it is only great power that can hold evil in check, but that is not what I have found. I found it is the small everyday deeds of ordinary folk that keep the darkness at bay. Small acts of kindness and love." Jag tror också att det är de små varje dag dåden som räknas. De små små sakerna här och nu. Att vi tittar på varandra med kärlek och vill varandra väl. En del människor betyder mycket för många, som den här killen eller den här kvinnan. Nätet är fullt av fina saker och kärlek, alla kan göra något lite bra. I mitt jobb har jag förmånen att ibland kunna göra skillnad för andra människor. Det är en ynnest. Nu tänker jag försöka få krassliga tonårssonen att se någon relationsfilm med mig... Han jublar inte... Ha en fin alla hjärtans dag allihopa... Kram



tisdag 14 februari 2012

Missnöje är grunden...

Röjningen i vardagsrummet är fortfarande inte klar men det har sina fördelar att ta det lugnt. Man hittar en massa bra och roliga saker. Minnen som man flinar åt eller bra saker. Hittade den här artikeln av Anna Kåver. Verkligen fantastisk. Enligt henne så är vår hjärna sedan samlartiden inställd på att söka efter brister och fel. grunden är alltså att man är Missnöjda Myrtle. Hon är inne på att vi därför behöver träna på att uppmärksamma och njuta av saker som är bra eftersom glädje är en flyktig känsla. Så, därför ska vi inte vara förvånade när vi känner missnöje och vill ha mer/större/oftare osv utan tänka att det är normaltillståndet. Och om man vet att ens hjärna försöker lura en att samla en ännu större hög med nötter fast man redan klarar sig i flera år så kan man koncentrera sig på att odla förmågan att vara generös, omtänksam och förnöjsam eftersom det är på så sätt som man kan finna verklig lycka.

Alla hjärtans dag idag. Två hjärtans sittningar vid kvällsfikat. Tänk vilken ynnest att fika med kloka, roliga och finurliga barn i två omgångar. Nu, dags för tekopp med Mannen. Idag har det varit en sån här dag: "Ibland är det som om livet plockade ut en av sina dagar och sa: ’Dig ska jag ge allt! Du ska bli en av de där rosenröda dagarna som skimrar i minnet när alla andra är glömda.’"

Vi på Saltkråkan
Hjärtepresenter kan se ut på många sätt. De bästa kostar inte pengar. Vad tänker ni om missnöje/ förnöjsamhet? Hoppas ni har det underbart...

söndag 13 februari 2011

Kärlek och alla hjärtans dag...

Ja men då är den här igen då. Alla hjärtans dag. Å så ska man tänka på kärleken, handla små nallar och blommor. Ja jössses... Håller med det här paret. En stor del av tillvaron är vardag och då är det den som spelar störst roll. Att man får till den så att båda föräldrarna trivs.

I bästa fall är det han som är Mannen, vännen och lekkamraten och då kan jag ju vara kvinnan, vännen och lekkamraten för honom. Ömsesidighet, att båda tänker sig för tror jag är viktigt. Märka ord och tjafsa om småsaker är barnens område, prestige och att vinna krig också. Klart den man jag valt att leva med inte är helt perfekt. Hur stor är sannolikheten att han skulle ha valt mig då och skulle det inte ha blivit rätt påfrestande att leva med en perfekt människa? Kärleken får världen att snurra runt. Hoppas att ni har många att krama på alla hjärtans dag. En cyberkram till er

söndag 14 februari 2010

Hjärtans dag


har vi firat i slalombacke. En av fördelarna och nackdelarna med att ha en stor familj är att det alltid finns motpoler i hallen när vi ska iväg någonstans. Några som verkligen verkligen vill iväg och är jätteglada och några som survägrar och inte kan tänka sig något värre. De flesta roller rullar runt från gång till gång utom Kaosföräldrarnas. De försöker alltid packa grejer och fösa ut både de villiga och ovilliga genom dörren. Som vanligt finns det en kritisk punkt där båda Kaosföräldrarna ångrar att vi någonsin planerade att ta oss längre bort än till brevlådan...

Samma sak händer när vi ska hem. Några har kopiös hemlängtan och kan inte komma in i bilen fort nog (behöver inte vara samma personer som inte ville bort). Andra vill under inga som helst omständigheter hem och håller fast sig i något räcke eller så. Däremellan har vi haft en alldeles underbar dag i solskenet. Trötta ben men skratt och skoj på de flesta håll, så i utvärderingen konstaterade Kaosföräldrarna att det helt klart var värt det. En riktigt härlig dag...

Vid kvällsfikat passade vi på att fira alla hjärtans dag. Några av barnen hade gjort kort som de delade ut. Sen berättade vi vad som är det bästa med varje barn/syskon. Det bara flög mysord och komplimanger genom köket. Alla njöt, både av att höra om sig och att få säga bra saker. Kaosföräldrarna fick också en släng av kärlekssleven... Jättemysigt, det tror jag vi ska göra till tradition... Hoppas ni har haft en fin alla hjärtans dag Kram