Väntat så länge på just denna dag...

och det är skönt när den äntligen kommer... Väntar man tillräckligt länge så kommer den, dagen då energin bara finns där och inget känns jobbigt att ta tag i... Just idag är jag stark...

I och för sig påbörjar jag allt samtidigt, flyger runt huset så det blir väl en del som förblir halvgjort men något brukar jag alltid lyckas slutföra... och bättre påbörjat än inget alls gjort...

Lillebror säger just att han ska förbättra livet för mig. Han har bestämt att vi ska ha toafest på lördag. En fest för att fira att toan är klar. Tydligen firas den bäst genom att hela familjen sätter sig ner och leker med Lego. Vi får väl se hur det blir... Ha en trevlig kväll kära Bloggvänner och glöm inte att fira fredagen den trettonde genom att göra några hoppsasteg under lunchen. Livet är kort och på tok för allvarligt för att man inte ska fira/ leka eller hoppsa till det ibland... Kram

4 månader senare

Den är på väg in igen nu, toan. Idag är det fyra månader sedan vi upptäckte vattenskadan. Så man kan säga att vi liksom levt på undantag ett tag. Ni vet äh, det ger inget att vi gör det där eller det där än, snart kommer det hit hantverkare. Äh, det lönar sig inte att ... för snart river de golvet. Äh, det lönar sig inte... för snart blir det ju... osv osv

Jösses, vår bästa stök ursäkt håller på att försvinna och igår hade jag en smärre Kaoskris. Gick runt huset och såg bara jobb o jobb och åter JOBB. Hade samma känsla som Storasyster hade när hon var sex år och fick ett superduper utbrott -VARFÖR SKA JAG SPRINGA RUNT RUNT OCH FRAM OCH TILLBAKA OCH UPP OCH NER I HELA HUSET OCH ALDRIG FÅR JAG VARA LEDIG... Jag ville verkligen inte vara ett bittert offer men jag kunde bara inte hejda mig.

Idag känns det bättre. Jag skulle fortfarande kunna gå in i vilket rum som helst i hela huset och börja röja men det är ok. Jag väljer att inte göra det. Golvet vi valde i hallen är mer än vettigt ljust, allt syns, men det är också ok. Jag tänker inte att barnen ska titta på varandra som vuxna och säga mamma? Hade vi en sån? Hm, när du säger det så... menar du kanske kvinnan som stod i hallen och dammsög och skurade dagarna i ända? Mannen och jag skrattar åt att vi varit så korkade men bestämmer oss för att vi ändå är nöjda och att det ska vara lagom städat, inte fin-fint jämt där också...

Nu tänker jag gå ner i källaren och försöka avliva Foppatofflorna (de har fler liv än katter, studsar upp i hallen igen som gummibollar) och skrämma ner några urvuxna kläder i någon låda. Det måste vara dagens viktigaste, att se till att vi inte fryser så att vi kan fortsätta att vara friska och ha en värld full av liv. Stöket hör till... Kram på er Bloggvänner

Dela eller inte dela är frågan

Läser här om socialdemokraternas förslag om att dela upp föräldraförsäkringen med tredjedelar. Argumenten emot är förstås många. Familjerna ska själva få bestämma, staten ska inte lägga sig i osv osv.

Jag tänker att om staten inte skulle lägga sig i hade vi inte haft någon föräldraförsäkring ALLS. Om familjerna själva får bestämma så blir det som vanligt. Argumenten är många där också. Mamman tjänar så lite så det är bättre om hon är hemma mer. Mamman har bättre föräldrapenning så därför är hon hemma mer. Pappan har inget fast jobb så därför är mamman hemma mer. Pappan har fast jobb så därför är mamman hemma mer. Ok, jag raljerar lite men jag har hört alla möjliga anledningar med i stort sett samma resultat...

Min åsikt är att det vore häftigt med en tredelning och jag tror att politik kan förändra. Det har gjorts förr men även i modern tid. När FI ville in i riksdagen blev alla feminister. Pappamånaden var omdiskuterad men den fick stor genomslagskraft. Vi har fått fler föräldralediga pappor...

Intressant också att när man pratar barnens behov rycker man gärna fram någon mossig typ som säger att barnet behöver mamman, bara... I alla andra fall pratar man familjens behov och då att man ska få välja fritt. I det fria valet blir vi förvånande kollektiva och beslutar oss för att mamman är hemma mer... Varför pratar ingen om att det för barnet med dagens statistik när det gäller separationer antagligen kunde vara bra med vardagskontakt med både sin mamma och pappa... Mycket grundläggs från början när det gäller föräldraskap och jag tror att hela familjen tjänar på delning. Min erfarenhet är att även relationen föräldrarna emellan tjänar på att man delar...

Visst, jag vet att det finns familjer när detta inte skulle funka men sånt får man hitta en lösning på. Så, vad har ni för åsikt i frågan?

Ljuset återvänder...

Oj tänka sig så många saker vi borde ha gjort idag med detta är vad vi ägnat dagen åt... Fast inte bara, vi gjorde snöänglar och en ljuslykta också. Och så har jag träffat på allt från 4-åringar till 80+ som skrattar åt snön. Det är ungefär som hoppsasteg, man kan inte vara arg och hata när man gör hoppsa-steg. Och det påminner mig om något annat. När Storebror var bebis kom vi på sången som trick. Det går nämligen inte att vara rosenrasande över bebis som vägrar sova när man sjunger. Inte när man sjungit ett par sånger i alla fall...

Om livet känns lite trist och man lider brist på snö, kan man alltid göra ett par hoppsa-steg eller sjunga en sång för att pigga upp sig ;-) Nyss nämnda nöjen är dessutom gratis :-) Hoppas ni har en alldeles underbar Lördagkväll kära bloggvänner

Vaccinerad...

Och jajamän, jag har haft ont i armen och sovit nästan hela dagen. Dagen idag då jag tänkte uträtta underverk. Underverken kan vänta... Jag har läst bok och legat under filt, kännt mig krasslig. Med jämna mellanrum har det kommit in någon och myst med mig. Och så har jag ställt mig upp ibland, gjort något litet och sen gått och lagt mig. Min kropp sa till mig att vila och jag lydde. Kändes bra.

Hade en diskussion idag med Storebror om det är han eller jag som ska sy på namnmärket på hans hockeytröja. Han tycker att det är jag, hävdar att han inte kan... Eh, han som kan koka gröt och steka palt, kan översteg bakåt och har byggt väldigt avancerade Legogrejer i många år. Jag kan sträcka mig till att vi syr halva var...

Vad tycker ni? Och förresten i vilken utsträckning packar ni åt barnen och håller reda på deras aktiviteter och skolgrejer? Vore kul att veta hur ni resonerar...

Här är en härlig länk angående lösningen på livspussel, jag hade kunnat skriva något liknande. Kanske borde man spara artikeln så att sönerna och döttrarna kan läsa den när det blir dags... Ha en trevlig kväll underbara bloggvänner

Inte längre tjugo men hänger med och är tacksam

Även om man inte är tjugo så vill man förstås "hänga med". För många Bloggare har jag förstått att det är viktigt med inredning och kläder. Och jag vill ju förstås inte vara sämre. Tapetseringen i hallen är klar och nu har ni fått ett kort på dagens outfit... Design Lillasyster. På tal om tjugo så kan hon kan räkna till tjugitjugi också, hon kan räkna till tjuginitti till och med ;-)

Och annars, så här i flunsa-tider känner jag bara en enorm tacksamhet. Tänk att vi bor i ett demokratiskt land där vi betalar skatt så att vi vanliga dödliga inte behöver fundera på om vi har råd att låta vaccinera oss eller våra barn. Och förstås, varenda dag är det någon i Kaosfamiljen som har kvällsaktiviteter (+ bad, gympa och sånt i skolan) så jag känner mig också rätt nöjd över att de får skollunch. Tänka sig att planera någon sorts ta-med-sig-lunch till 3 barn varje kväll!!!

Och vår demokratiska fostran verkar gå av sig självt numera. Lillebror har kallat till Legorådslag imorgon. (första Legorådslaget hade vi 21/8). Ska bli kul att höra vilka Legoproblem de har nu och hur de kommer att lösas... Hoppas att ni har en trevlig kväll Kram

Hemsk mat, trevligt sällskap

Japp, vi gjorde en favorit i repris. Hemskt ris och farlig falukorvsgryta. Vi skar för glatta livet, alla som kände sig manade fick hjälpa till. Korv är ett mycket förlåtande material att jobba i när man ska göra monster... Hela helgen har vi haft trevligt, om än inte alltid så vackert sällskap...

På kvällen svidade Mannen och jag ut oss och gick på fest hos grannarna. Helhäxa, ahhh.... Jag tvingade ett tonårsgäng som gjorde godis eller bus att sjunga en Halloweensång. Sötnosar, det finns hopp för framtiden när tonåringar bestämmer sig för att klä ut sig och göra godis eller bus en lördag. Livet är en mycket allvarlig sak och 100% dödligt. Hoppas ni tar varje chans ni kan att busa och skratta kära Bloggvänner