Men, jag har ju lagt dom på ett smart ställe...

Avresa imorgon och buffarna är puts väck borta. Jag svär, jag har lagt dom på ett smart ställe. Jag samlade ihop dom och la dom säkert till, på ett sånt där ställe som jag visste att jag skulle hitta dom på... Antar att vi hittar dom tidigast i juni, aghhhaaaa... :(.

Och så vant-statusen. Lillebror har tappat bort ett helt gäng, trots bebis-stropparna (sin mor upp i dagen stackarn). Sista veckan har han tydligen delat vantar med Storasyster som ju går i högstadiet och därför inte behöver vara ute på rasterna. Ja men tjoho, funkar ju inte i fjällen när alla ska vara ute samtidigt. Nåja, eftersom Kaoshemmet har sina likheter med Skalmans skal så finns väl allt utom atlantångare i gömmorna. Kollade vantlådan, hittade inte mindre än fem stycken uddavantar!!! De flesta vänstervantar. Nä men vad... Så nu vet ni säkra kännetecken på medlem i Kaofamiljen, vi går med ena handen i fickan. Nåja, vi hittade några som han kan åka bil i åtminstone. Vi får köpa när vi kommer fram.

Det är såna här dagar då man tänker att Kaosfamiljen nog borde hålla sig hemma jämt. Nu ska jag peta på dataspelande Storebror så att han börjar packa, slänga ner lite lakan och handdukar, dricka te med Mannen och sen gå och lägga mig brevid en varm Lillasyster som låter som Darth Vader. Inte säkert att hon kan åka imorgon men håll tummarna för hon kommer aldrig att sluta gråta om hon måste stanna hemma.

Är alla bara friska löser sig det mesta. Kärlek till er alla. Kram