Det började väldigt fint i våras. Jag satte ärtskidor och morötter och fick lite majs från en kompis. Efter ett tag satte jag ner lite blommor. Märkte att det bland allt ogräset dök upp en hel del potatis som jag tydligen glömde ta upp ifjol. Tänkte att det blev ett pikant inslag bara. Potatis är bra.
När vi kom tillbaka från årets Skåneresa var landet översvämmat av ogräs. Potatisen växte hög och ärtskide-blasten hade lagt sig som ett lock över alltihop. Sen dess har vi varken rensat eller vattnat en endaste gång. Verkligen levt det där som trädgårdstidningarna pratar om som enkelt. Frodigt grönt i alla fall. Fullt med såna där "genomtänkta" stilleben har vi också överallt. Hinkar, uppfinningar som snart är klara, koftor, någon foppatoffel... De varierar från dag till dag, väldigt kreativt.
Ni ser landet bakom pallkragen och Lillasyster. Men ah, orka bry sig, vi körde igång ett jordgubbsland a´la pallkrage ändå, även om vi inte är några höjdare på att sköta saker. Till helgen ska vi nog försöka oss på att skörda. Ska bli mycket intressant. Storasyster har hittat en del morötter bland brännnässlorna och majsen och potatisen ska bli mycket spännande att se om det blev något av. I så fall kommer jag att råda alla trädgårdspuckon att starta odling... I år har vi haft för mycket annat för oss än att ordna med landet. Men vi har givit det kärleksfulla ögonkast ibland... I sanning att Charles Darwin och fitest survives gäller i vår trädgård.
Har tidigare konstaterat att tulpaner inte tål fotbollar så bra, till helgen får vi se hur trädgårdsland klarar neglect. Tids nog blir det tid med trädgård. I sommar har det varit annat som varit viktigare. Ibland blir saker som de ska, även om de kanske inte blir helt bra. Kram på er
