Näthat och annat jobbigt...

Ibland låtsas vi att näthat, groomers och våldtäkter är nya fenomen. Som om den nya onda teknik-generationen har uppfunnit det. Jag tror sanningen är att det funnits i tusentals år. Mobbing har alltid förekommit så och anonym sådan. Äckelgubbar har också alltid funnits. Förr klottrades det mobbinggrejer på väggar och vuxenvärlden var inte direkt pigg och vaken med något antimobbingteam. Äckelgubben kanske var husbonden. Det är så klart fortfarande inte ok, varken förr eller nu.

Hur nytt vi än tror att det är så är somliga saker tråkigt vanliga. Jag tror att det viktigaste är att ta diskussionerna med barnen. Kolla läget. Vad händer på den virituella fritidsgården (som ju nätet kan sägas vara). Lära barn att säga nej till saker som inte känns ok, kanske visa det korrekta sättet att göra en drop-dead blick och låta dom veta att man

Världen är farlig, underbar och rolig. Barnen kommer att träffa alla möjliga sorters människor men människor är sig lika. De flesta är riktigt riktigt bra. Kram på er

Hat, gnäll och kärleksvåg...

Kollar runt en liten stund och hittar en massa bra på nätet om detta eländiga näthat. Här har Bina visat vad det handlar om. Ketchupmamman har skrivit bra här. Och här har Eva skrivit vad vi kan göra åt det.

Och lite grann går det ihop med vad jag pratat med vänner om de senaste dagarna. Gnäll. Ibland är det helt på sin plats att gnälla men ibland gnäller folk för att gnälla, blir aldrig nöjda. Att man, när man kommer på sig med att vara gnällig ett längre tag behöver ta sig en funderare på vad det egentligen handlar om. Är man på rätt ställe i världsaltet och gör rätt sak eller behöver man kanske göra en förändring? Tankarna som väckts är att när man är på rätt plats och utnyttjar sin potential har man inte något större behov av att gnälla och älta... Antagligen inte av att hata heller...

Och det leder oss tillbaka till hatet. Det må vara missnöjda människor som sitter och vräker iväg gräsliga mail. Det försvarar ändå inte handlingen. Eftersom vi bor i ett land som vi anser vara civiliserat bör vi reagera på hot och hat. Det kan aldrig vara ok att hota, oavsett hur korkade vi må tycka att människor är. INGENTING blir bättre av hat, någonsin.

Vad vi kan göra är att försöka sprida kärlek. Underlåt aldrig att berömma någon, visa omtanke och tystna inte. Om alla ser sig själva i spegeln två gånger innan de börjar sprida skit omkring sig skulle det få bort en hel del. Klart att de som näthatar mest hatar sig själva men det hjälps inte. Hot är ändå inte acceptabelt. Själv har jag haft turen att få möte väldigt mycket kärlek, både i vardagen och på nätet. Underbara ni.

Låt oss starta en kärleksvåg som aldrig stannar utan bara växer och växer... Ljus kan utplåna mörker. Kram på er alla