Tänker, lönedagen till trots, ägna dagen åt att hitta mer gratis vardagsmagi. Den finns ju där överallt. De där små små sakerna som egentligen nästan inte räknas men som samtidigt är så stora. Och är det inte så vi människor också är? Små men samtidigt helt magiska. En kompis sa till mig igår att alla är 80% underbara och 20% utvecklingsbara. Det är en mycket intressant tanke. Det förklarar varför det ibland kör ihop sig men samtidigt att de vardagsmagiska händer oss hela tiden. Människor man avfärdat som lite korkade kan plötsligt säga glimrande saker (och tvärt om förstås). Utan att det innebär att det alltid är så. Det påminner oss också om vikten av att se oss själva och andra i rätt storlek. Ingen är varken bäst eller sämst. Ingen förtjänar världshäravälde och även den sämsta kan lyckas.
Egentligen är det nog ett rätt stort problem när man tänker på det. Oförmågan att se vardagsmagi och att se sin rätta storlek i sammanhanget. Vi är bara små kuggar i världsaltet samtidigt som att vi kan vara urviktiga. Att man bara är en liten kugge kan förstås göra en deprimerad men samtidigt kan man också välja att slappna av då. Hur vi tillbringar denna lördagkväll är antagligen inte helt avgörande för vår framtida lycka. Vill Lillasyster ha potatisburgare till lördagsmiddag kan hon få det. Vi äter nyttigare mat imorgon.
