En kartong med blandat osorterat mycket viktigt mög som vi inte packat upp sedan ungefär -98 skulle jag tro. Jag öppnade den inte nu heller. Eftersom den stått där i ca 15 år kan den gott stå ett tag till. Det tar inte någon energi alls, vad feng-shui anhängarna än säger. Att packa upp den skulle ta energi. Den tar bara lite plats på ett ställe som vi ändå inte använder.
Två dagars stillhet har gjort susen. Jag har frisknat till och känner sån kärlek till världen. Vilket jag låter alla veta också (och stor kram till er också som är så peppande och kloka). Kärlek ska man inte snåla med, om man inte far illa av det förstås. Då bör man hitta nya kärleksföremål.
En annan sak som man inte ska snåla med är firande. Stan har tagit hockeyguld idag. Jag har hängt med förstås och även om jag bott söderut ett tag så minns jag då, för trettiofem år sedan, när vi tog SM guld i hockey sist. Jag var lika gammal som Lillasyster är nu. Skulle nog ändå inte vilja påstå att jag inte "lidit i åratal" men nu när guldet bärgats hem till schtaan är det läge att fira. Sport är underbart och patetiskt samtidigt. Tänk så mycket känslor folk kan "få ur sig" genom sport...
Och som vanligt behöver man inte göra det så avancerat. Mannen var på konsert i grannstaden. Alla barnen fick vara uppe och titta på matchen (vem vet, det kanske är 35 år tills nästa gång). Syskonen Lill ville fira segern genom att sova i Storsängen. Syskonen Stor och jag firade med maränger direkt ur påsen. Tjoho! Jag har nyss stökat bort middagen och kvällfikat. Nu ska jag gå och mys-sova med syskonen Lill. Hela stan kommer ändå att vara trötta men glada imorgon så det spelar ingen roll om vi också är lite trötta. Hoppas att ni också hittar något att fira, även om det bara är en pucktävling, att någon har fantastiskt vackra ögon eller att det är fredag. Livet är så allvarligt så lite firande är alltid på sin plats. Kram