Har pratat en del om utlandsresor med Mannen och olika vänner. Mannen hävdar bestämt att det för honom alltid är ett äventyr att resa, aldrig avslappning. När man är på plats kan det men jobbet både före och efter gör att det på något sätt blir ett nollsummespel. En rätt intressant tanke som jag, trots att jag själv inte blev ordentligt bofast förrän jag var 33år, är böjd att hålla med om. Skulle all-inklusive-resor har ett pris, i alla fall om man ska ha med en hel familj.
Denna höst innehåller ovanligt mycket festligheter för Kaosfamiljen. Till o med så pass så att vi tyvärr inte hinner med alla roligheter. Och vi som brukar ha det så lugnt. Kul som ögat ska det bli men oavsett vad så är vardagarna så många fler än helgdagarna och arbetsveckorna så många fler än semesterveckorna. Hur man än gör så är det hur våra vardagar är som avgör hur vi har det.
Mys i mörkret, hoppa i lövhögar och ha en trevlig helg. En äkta kärlekshandling kan tina ett fruset hjärta (citat från filmen Frost). Livet är kort, därför behöver vi göra det viktigaste först. Kram på er
