Så nu har vi ingen liten längre... Någon gång ska alltid den minsta blir stor. Och om man tänker på de förändringar man nu ser i Japan och Libyen så är jag extremt tacksam över att de förändringar jag är med om är så små och naturliga. Och att titta lite utåt gör att jag tänker att det faktiskt, även om vi lever i ett stabilt samhälle är viktigare än någonsin att vi tänker på vilket jordklot vi ska lämna över till våra barn-barn. Miljö, användande av resurser osv osv... Behöver vi verkligen flyga så mycket, använda så mycket el, äta så mycket kött? Måste vi verkligen lysa upp våra trädgårdar på vintern och stressa ihjäl oss över saker? Här är en lite intressant artikel som jag "sprang på" här på nätet. Sköt om er gott folk
