Misskötsamhet som lönar sig...

Har träffat många som misskött sig i mina dagar. På alla möjliga sätt och kan säga att jag hittills inte träffat på någon som det lönat sig för i längden (känner i och för sig inte några högdjur, för dom kan det ju löna sig om de har puckade avtal). Under helgen har jag dock insett att jag själv är ett undantag som bekräftar regeln. Efter att ha idkat total misskötsamhet med grönsakslandet har jag nu två år på raken fått ihop till ett potatiskok per år på grund av att jag satte potatis för tre år sedan.

Faktum är att det verkar vilja bo brännässlor, krusbär, hallon, vinbär och oerhört mycket ogräs där också. Ser fram emot nästa års odlingssäsong...

Att min lilla misskötsamhet har givit utdelning må vara, det är liten skala och skadar ingen. Sånt här irriterar mig mer. Störande att det ungefär bara är en notis också. Hjälp gärna till att sprida länken. Fortsatt bojkott mot IKEA för Kaosmorsan alltså. Pratade med en kompis om det idag. Att man aldrig kan veta om saker man köper är "schysst" gjorda. Vad man däremot kan veta är att billiga saker rimligtvis inte kan vara det och om jag betalar mer för koftan så finns det åtminstone en liten chans att de som gör sakerna får sin del av kakan och inte bara den stora kedjan som säljer.

Hoppas att ni haft en bra helg. Kram

Billigt och vardagspolitik...

Öppnade nyss en kaos garderbob och fick en lavin av kläder och prylar över mig. Tjoho, jo det ska väl erkännas att det väl kastades in lite grejjer i garderoberna inför förra helgen. Fasad-städades. Eventuellt blir det ett nyårslöfte igen att sluta fasadstäda ens vid kalas. Och så har det blivit kallt igen. Stackars stackars oss svenskar. Tänk om vi ändå bott någon annanstans, lite varmare till. Det helt paradoxala är att i många av de länder vi fantiserar om att flytta till har invånarna fullt sjå med att sy billiga kläder som VI kan fylla våra garderober med eller sälja billiga meloner på stranden som VI kan äta, städa turisthotell eller servera på billiga restauranger. När vi åker utomlands förväntar vi oss att nästan få allt. Ofta har de som bor där flera jobb för att få tillvaron att gå ihop och det är inte helt ovanligt att föräldrar och barn inte bor ihop eftersom föräldrarna behöver jobba så mycket...

Billigt, billigt billigt... Allt ska vara så billigt. Även de som har råd köper billigt. Så billigt så att vi borde skämmas. Ingvar Kamprad har stolt berättat i tv hur han åkt runt och lockat låglöneländer att bjuda under varandra i hur billigt de kan göra saker. Ibland kan man undra vad det är med oss som tycker att vi är så förmer att vi ska köpa handgjorda saker som någon ägnat timmars timmar åt att göra svinbilligt? Under tider ligger vi på stranden och tar igen oss eftersom vi "haft det så körigt."

Nå, tack vare pryllavinen, solidaritet och Ingvar Kamprad har jag fattat ett nytt beslut. Ett sånt där härligt skojigt i smyg-vardagspolitiskt beslut. Som att jag slutat ha jeans. Det var inte ens svårt eftersom jeans så sällan är gjorda för kvinnokroppar. Förra veckan bestämde jag att jag ska börja bli stolt över att ha mens (eftersom det hör ihop med att vara kvinna så blir det fånigt att skämmas). Mitt nya beslut är att jag ska börja köpa DYRT, rättvisemärkt, miljövänligt, lokalt tillverkat och tala om det för folk. Jag ska börja skämmas om jag köper billigt helt enkelt. -Japp, den här var ruskigt dyr men jag älskar den...

Att kasta är svårt, även om det var aldrig så billigt så är det slöseri. Saker ska få gå vidare, lyckliggöra nya ägare. Dags att göra ny succe´ på bytes/bortskänkes sidan på facebook. Loftsäng bytes mot något ätbart :-). Dags att fika lite med barnen och sen sticka och handla DYR mat. Kram på er