Jag ska aldrig mer vara energisk...

Lek med tanken att dagens vansinniga projekteri lett till att ni klockan 01.50 har en säng som inte går att lägga sig i eftersom den är full med allsköns båte som du inte vet vad du ska göra av. Betänk sedan att nattvandringen till din säng alldeles strax startar och det får inte plats någon fler än Mannen, som redan sover, förrän du listat ut vart alla sakerna ska. Fortsätt sen och tänk dig att köksbordet, där alla kommer att vilja äta frukost om ett par timmar ser ganska likadant ut. Fyllt med råge...

Pax inte vara en Kaosmoder med energi imorgon. Funderar på att silvertejpa mina armar bak på ryggen... Känner mig liiite frustrerad över mig själv och ville bara säga det. Sådär så att jag kanske kan förlåta mig själv och fortsätta med mitt "pryltetris". Det blir lätt pryltetris när man har ett litet hus och mycket saker. Flyttar man på en grej så blir det trångt och så måste man flytta en grej och då blir det trångt osv. Never ending story.

Kom just på vad som står på morgondagens program, jösses... Med piskan på ryggen måste man göra underverk ibland... Sov gott på er. Kram

Galen tid, galen skörd och andra galna saker...

Detta är resultatet från vår glömda odling. Nu kan vi svara ja på frågan om vi odlar vår egen mat. Sen att det bara blev ett endaste litet mål mat spelar ingen roll. Barnen vet i alla fall principen om hur man odlar potatis, majs och morötter. Det blir faktiskt litegrann även om man inte gör någonting...

Och så var det flickornas dag idag (igår). Mycket bra att det uppmärksammas. Flickor säljs, gifts bort och används till allt möjligt. Det finns många länder där det verkligen inte är självklart att tjejer ska gå i skolan eller någonsin få bestämma över sig själva och sina kroppar. Mannen och jag hade en massa diskussioner när vi var iväg i helgen. Bland annat kom vi fram till att man har mer överseende med män och gärna tycker synd om/ täcker upp för män i högre utsträckning. Dessutom kom vi irriterande nog fram till att det inte är så konstigt att killar har högre status, att tjejer funderar mer på hur killar funkar och bör försöka hålla ihop. Vad tänker ni om det?

Nu är det dags att krypa till kojs. Kram på er

Jag ska då aldrig....

Hur många gånger har man inte sagt den och fått äta upp det rätt rejält efteråt? Och så detta med att ha lite större barn. Barn som flinande spanat in ens egenheter. Gör en skojfrisk charader med temat Kaosmodern. Såna där saker som man inte kan svära sig fri ifrån o som får Mannen att vråla av skratt. I såna lägen är sjävhumor o självbevarelsedrift släkt med varandra. Tur att jag har lyckats skaffa mig lite av båda ;-)

Aningens lite ödmjukast har man nog blivit med åren också. Säger inte jag ska aldrig lika ofta. Mindre tvärsäker. Ibland slinker det ur en och då får man ursäkta sig. Och ja, jag vet att jag lovat att det varken ska bli inredning eller mode här i bloggen men förlåt. Jag kan inte hjälpa det. Måste bara få lägga ut bild på höstens bästa inredningsdetalj bredvid viktigast i dagens outfit.

Ps Mitt jobb må vara knepigt men jag är så tacksam över att jag inte måste försörja mig som snickare. Då hade jag varit den arga magra snickaren;-) Ds

Glömde visst...

att räkna upp att vi även klarat ett gäng års matkaos, tvättkaos, hallkaos, logistikkaos, bilkaos och sovkaos (som räddas av 210 X 220 säng med tre täcken och sju kuddar). Antagligen är det tack vare vår lätt Kaotiska vardag som vi fann helgen så magisk.

Det kan också vara så att vi inte har det lika Kaotiskt längre eftersom vår yngsta är sju år stor och då beror magin på att vi var till ett magiskt ställe, Storforsen. Nåja, på tal om bilkaos så sjönk Wacko Wolframs reparationsfond till noll kronor då han vägrade gå igång när vi skulle iväg i fredags. Under en av omröstningarna på planeringsdagarna vann alternativet att göra slut med Wacko Wolfram verkligen en jordskredsseger. Inte ett lillfinger höjdes för vara-ihop-sidan. Frågan om vad vi ska göra med honom bordlades dock då viss oenighet uppstod. En utredning är tillsatt. Hittills har fyra olika alternativ framkommit och ni får gärna rösta och argumentera för vad ni tycker verkar bäst.

A. Lägga ut den på Blocket
B. Göra den till ett portabelt växthus (den går oftast vid fint väder)
C. Skrota den rakt av
D. Lägga ut den på Facebook under rubriken bytes mot något ätbart och en torktumlare

Ser verkligen fram emot era röster. Kram

Planeringsdagar för ledningen i familjen AB

15 år, studerande i omgångar, två kollektivliv, 4 barn, 5 bostäder, 6 nya jobb, en massa dip, bröllop, sjukdomar, begravningar och vardagar senare. De två VDarna i familjen AB. ( Mannen o jag) är på 15 års firande/ utvärdering/ planeringsdagar.

Pratar, skrattar i umgås. Vi har klarat de här första 15 åren hyfsat intakta.Vi är rörande överens om att prova 15 år till. Kram på er

Plötsligt händer det...

att man sitter här framför datorn med hela huvudet fullt med häck-väck... sånt där hokus pokus från apoteket för att bli av med löss... Jösses, alla tre damerna har förärats med detta oönskade besök, gaaaaahhhhhh. Vi har klarat oss tidigare och jag har brukat säga att om vi lockiga får löss, Lillasyster och jag, så rakar vi oss. Lillasyster är dessutom otroligt håröm stackarn. Håröm, lockig och kam hör inte ihop. Vi brukar klippa dreads från Lillasyster när de blir för hemska. Nåja, vi kammade inte så värst mycket, konstaterade bara lusangrepp och sen häck-väck över hela huvudet. Vi avvaktar lite med rakningen tror jag...

Hanterar-höst... Sorry om jag drar in er men det är ju också för att skriva av sig som man har en blogg. Ett sätt att hantera känslor när de är så många, stora och motstridiga. Har just lagt vantarna på Anna Kåvers bok Himmel, helvete och allt däremellan. Om känslor. Verkar riktigt intressant. Eller smaka på de här små citaten: *Glädjen blir också starkare för den som kan vara i sorgen.
*Vart du än går, ta med dig hela ditt hjärta.

Jag har lånat boken av en arbetskompis, just nu känns det som om den är en av de där böckerna jag kommer att behöva äga. Läsa sakta med eftertänksamhet, låta det kloka koka ihop i mig, gå tillbaka till den och låna ut den till andra. Dessutom tror jag att boken landar hos mig i rätt tid... Nu ska jag gå och göra mig av med häck-väcket. Sköt om er

Vad är detta för höst???

Ännu en påminnelse om hur skört livet är och att vi bara kan ta vara på den tid vi har tillsammans.

Man önskar att vissa saker aldrig skulle behöva hända. Den här hösten verkar ha klarare och mer av alla färger, även de svarta. Livet är grymt men också ändlöst vackert.

Ta hand om varandra Kram