Hemma igen från äventyret...

De gamla kängorna funkade fint och äventyret i Peru blev en otrolig upplevelse. Så där så att vi inte på långa vägar har hunnit smälta det nu när vi kärleksfullt landat hemma i den vanliga vardagen igen.

10 kvinnor på vandring i fyra dagar, på 4600 meters höjd som högst. Häftig natur med vattenfall, frukter, träd, djur och blommor. Häftigt väder med regn och sol om vartannat. en del samtal med framförallt egna funderingar då det blir något meditativt över att fortsätta ta ett steg till och ett till. Träffat urbefolkning från både regnskog och berg. Människor med helt andra liv och kulturer. Vad är det som säger att våra är de bästa?

Vid ett tillfälle hade det gått en stor stenlavin så vägen blev helt oframkomlig. Vips blev alla i bussen med någon som helst erfarenhet av raserade vägar, tillsammans med alla andra som också ville fram, vägarbetare och bilputtare. Rätt spännande, det var inte tal om att ringa kommunen där inte... Ta din egen spade och kom liksom... Och inte att vi bara skulle sticka direkt sen heller bara för att vår buss lyckades ta sig över först. Ayni gör att alla får vänta och man fortsätter hjälpa varandra.



Chauffören berättade att för något år sedan åkte han hemifrån en morgon och kunde inte köra hem igen på tre månader då vägen rasat ner i floden...

Fattigdom, ett helt galet system, miljöförstöring så att man baxnar men också väldigt mycket respekt, tillit, kraft och glädje fann vi under vår resa.

Värmen i familjen sen jag kom hem är både bokstavlig och bildlig (hög feber hos alla barnen). Det gör ingenting, det är övergående. Det är skönt att vara hemma igen. Kram på er

Ja men åh... och dags för äventyr...

Skrev ett litet snabbt inlägg om det äventyr som jag nu är på väg till. Tricksade lite med nya telefonen och lyckades radera både det och det förra inlägget totalt. Ja men tjoho. Förra inlägget var ett mysigt inlägg om Kaos i kubik, om att bo 11 pers i en 9 bäddsstuga med fisar, fniss och stora pjäxor. Skrivet på känsla, då går det liksom bara inte att återskapa. Försvunnet i cybern helt enkelt...

Nåja, lärt mig att inte svara ja på ta bort permanent... Det där med teknik...

Smort in de gamla vandringskängorna för att bege mig ut på äventyr. Med äventyrsresa menar jag en sån som kan ställa saker och ting på huvudet. -96 var jag och jobbade i Sydney, nu ska jag vandra i Peru. Guidad tur men ändå blir det att bege sig in i en helt annan värld.

Det är en kompis och jag som åker. Lämnar man och barn hemma. De kommer att klara sig utmärkt men det är mycket känslor förstås. Att bryta mönster, om än bara för 14 dagar innebär oro. Säkrast hade det förstås varit att stanna hemma. Inte bara stanna hemma och göra det vanliga utan helt enkelt stanna hemma och slå rot i källaren tillsammans med alla som man tycker om med hjälmar och flytväst. Fast då hade vi blivit galna snarare än lyckliga förstås ;-).

Att leva i kärlek innebär att man gör klokt i att lära sig hantera känslor, även de ovälkomna. Och eftersom det är kärlek som gör livet värt att leva så är det ett pris man får betala.

Kärlek till er allihopa. <3

Förkylningsvila...

Lite förkylt för Kaosmodern men en annan sorts förkylning än jag är van. En som inte bryter ut helt utan berättar för mig att jag behöver vila. Kroppen som säger att jag behöver.

Inte äta alvedon och köra på. Vila, ta det lugnt och begrunda sina synder ;-). Låta själen komma ikapp på något sätt. Min absoluta övertygelse är att kroppen och själen hör ihop och att vi är en och annan som inte lyssnar på sina kroppar.

En och annan som inte tänker på Ayni heller. Ett begrepp från Anderna som går ut på att allt hör ihop och att den som ger har rätt att få och tvärtom. Något vi alla behöver tänka på i relation till allt. Att ta lika mycket som man ger oavsett om det gäller vår kropp, i relationer, när man handlar eller i världen.

Allt borde ha ett pris som är jämställt. Dela med sig. Det är inte meningen att någon ska få allt gratis. Nån har betalt pengar till spelvinster. Någon betalar priset för allt det billiga oavsett om det är dukar, lampor eller resor. Det är för Ayni som jag slutat skänka bort saker på bytes bortskänkes sidan på facebook. De som byter, oavsett om de byter till sig en säng mot korvstroganoff är nöjdare än de som får gratis.

Och säger kroppen ifrån så ska man stanna i sängen och ta det lugnt helt enkelt.

Ha det å bra allihopa. Kram